By popular demand

Uppklädd till tänderna glider jag in på festen. Eller det känns lite mer som att jag svävar då jag just fått reda på att jag vunnit ännu ett pris och lite lite pengar. Jag har en trevlig man till bords, eller jag tror att han trevlig. Mitt bristande omdöme gällande hans karaktär beror på att han pratar varken svenska eller engelska och min japanska går defintivt av för hackor. Vi nickar i alla fall mycket åt varandra och det är ju trevligt.

Räven sitter snett framför till höger och Doktoranden snett framför till vänster. Under varmrätten undrar jag om de inte bildat en pakt för att supa mig under bordet eftersom de hela tiden turas om att skåla med mig. Skål höger! Skål vänster! Japanen gör misstaget att haka på lite för många gånger och är rejält blossig. Jag tittar mig omkring för att försöka få syn på Handledaren men jag hittar honom inte vid något av borden. Professorn sitter vid hedersbordet och blinkar. Det känns fint än så länge men jag har ganska svårt att andas.

Efter maten slinker jag ut för att röka min sista Galouises. Det känns lite sorgligt men Fransmannen har lovat att skicka fler. Den kyliga luften tar sig snabbt in under klänningen och jag fryser. Jag letar frenetiskt efter eld i min minimala handväska. När jag väl hittar tändaren så är det så klart omöjligt att få fjutt på den. Genom fönstret ser man stiliga damer och herrar glatt minglandes. Jag märker att det känns extra kallt vid en punkt bakom mitt ena knäet och när jag vrider mig för att se vad det kan bero på, ser jag att jag redan fått en maska på strumpbyxorna.

"Ajdå" säger en ljus röst. När jag vänder mig om står det en bedårande blondin på trappan bakom mig. Hon fiskar upp en tändare från kappfickan och håller fram den för att tända min cigg. "Ja du var smart och tog på dig jackan, en annan håller på och förfryser" säger jag i brist på konversationsämnen och blåser ut ett rökmoln. "Nej, nej, du är den smarta som inte för en sekund skyler den där vackra klänningen, du är betagande i den" fortsätter hon. Jag tackar för komplimangen men känner mig genast lite misstänksam.

Hon tänder sin cigarett och vi småpratar lite. Nikotinet gör mig snurrig och vinet har definitivt satt sig i knäna. Plötsligt säger hon bara "Vill du följa med mig hem?" "Ursäkta?" frågar jag, säker på att jag hört fel i spritdimman. "Ja, jag tänkte att jag skulle bjuda hem dig och eventuellt hångla upp dig." Jag är något chockad av hennes framfusighet men samtidigt finner jag den uppfriskande. Jag tänker efter. Inne finns det många beprövade kukar men de är fästa vid lika många, om inte fler, beprövade problem. Ute finns Bedårande och jag känner mig äventyrlig. Valet var inte alltför svårt. "Ok" säger jag och kastar min fimp på marken.

Hon hånglar upp mig redan i taxin. Chauffören hade så fullt upp med att glo på oss i backspegeln att vi nästan åkte i diket ett par gånger. Hennes kyssar var mjuka och försiktiga men hennes gracila händer var bestämda. Hon drar mig intill sig och pressar isär mina ben.

Hennes lägenhet var minimalistisk och allt var vitt, vitt och vitt igen. Vi smeker av varandra kläderna och lägger oss i sängen. Vi turas om att suga på varandras bröstvårtor. Hon slickar sig nedför min kropp och stannar länge mellan mina lår. Hennes fingrar och tunga får mig att sjunga.

Vi somnar framåt fem och jag vaknar vid sju. Samlar ihop mina kläder och smyger mig ut till hallen. Hängandes på väggen ser jag något som får mig att gnugga ögonen. Nej, det kan inte, jo men det är det.

Det är ett familjefoto. Ljus mamma, mörk pappa, en ung Bedårande och en ännu yngre Handledare.

Ursäkta röran, vi bygger om

Jaha. Nu är jag kär, gravid och snart gift. Nejdå, inte riktigt men det har hänt en hel del sen sist. Som sig bör enligt karmas alla lagar har jag haft det rätt hett om örsnibbarna. Tufft att ligga som man bäddar men i slutändan vart det så mycket skönt ligga att det var värt det.

Kvällen med alla blev så klart en katastrof men det är inget vi behöver diskutera. Det enda ni vill ha är smaskigheter så ni kan masturbera.

Kukar i alla hål och porriga skrovmål.

Nej nej, nu ska jag inte vara den cyniska slampa jag är, istället ska vi låtsas att jag är gravid, snart gift och kär.

Alla samtidigt

Jaha. Ikväll kan det eventuellt bli kaos. Det kan bli spännande men jag har ont i magen redan nu.

Det underjordiska

När det är extra mycket att göra på jobbet blir jag av någon anledning extra sugen på sex. Den där sköna känslan av att systemet är högbelastat men att man samtidigt klarar av att processa alla uppgifter är upphetsande. När utmaning efter utmaning flyter på blir effektiviteten ett afrodisikum.

Räven har en tendens att dyka upp när jag känner mig extra sugen på det erotiska. Jag hade planerat att försöka motstå honom ett tag för att se om jag fick abstinens men i mitt försvagade tillstånd, trillade jag dit ordentligt.

Vi hade en liten välkomstceremoni för vår nya japanska medarbetare i går. Det ingick något glas champagne. Hade inte hunnit äta någon vidare lunch så jag kan nog förutom en hög lustnivå också skylla på fylla. Jag ser Räven smyga sig in i rummet. Han kommer inte rakt fram. Först är han till höger, sen är han bakom, sen är han till vänster, han cirkulerar. När han väl står rätt framför mig är jag rätt skönt snurrig. Han pratar på som med vemsomhelst medans hans ögon hypnoptiserar mig. När han frågar om jag kan komma och kolla på några siffror på hans rum följer jag efter utan att tveka. Vi går under tystnad med snabba steg mot hans rum.

Plötsligt ekar Professorns mörka stämma längs med korridorens stenväggar. Vi vänder raskt och gömmer oss i trapphuset. Jag känner hur noradrenalinet flödar. "Jag vet vart jag vill ta dig för att ta dig" säger Räven och leder mig nedför trapporna. Han fumlar med sina nycklar och håller sedan upp den tunga källardörren. Vi delar en het kyss innan jag slinker förbi honom och traskar rätt in i mörkret.

Esc

Smilgroparna värker. Professorn och jag har varit utomlands för att visa hur olika maskiner fungerar. Så fort vi steg ut på främmande mark tog han min hand och ville leka lovers. Jag vet att det inte är klokt men jag ville också leka lovers. Sen tror jag att det som gör mig galen är just det att jag gör honom galen. Vi har båda allt och inget att förlora vilket ger våran åtrå en råhet som tilltalar och samtidigt skrämmer mig.