Hade vant mig vid att titta in i hans ögon det första jag gjorde när jag vaknade, känna hans varma hud mot min. Sträckte mig per automatik efter hans morgonstånd, sög lojt i det gråa gryningsljuset. Smackade alltid oförskämt högt och nöjt medan han klappade rufset.
2 kommentarer:
Nej inte alls sotis är man ;)
Meh.
Skicka en kommentar