Wild rose

Han räds inte av att jag sticks och har poetsjäl. Han håller ömt huvudet mitt i sina starka händer och ser förbi det jag vill visa. Han väver vackra sagor för mig att vila mot när jag ska till att sova och fyller mig så att tårar faller. Han plaskar glatt i min fukt och tar sig tid att självtorka. Det hela är rätt förkrossande.