Jag har alltid gillat regn. Till och med höstruskigt regn. Man har äntligen tillåtelse att tycka synd om sig själv när man råkar fastna i höstruskigt regn utan ett paraply. Håret smetar sig fast på kinderna och det rinner ner kallt vatten i nacken. Man blir extra våt på huvudet, axlarna, brösten och låren, medans magen brukar hålla sig varm och go. Det är väl förmodligen just konstrasternas spel som förhöjer upplevelsen.
Helgen min var blöt i många meningar. Jag drack, knullade och promenerade i kallt höstruskigt regn. Nu kom jag på en bra sak till med regn: när det regnar syns det inte om man gråter.
8 kommentarer:
Låter som att vi har roat oss på liknande sätt. Jag klarade mig dock undan regnet. =)
Här har du ett till hängivet fan! Det finns ingen som du!
Vågar man mejla dig?
Regnet var lite av min krydda antar jag. Hoppas allt är gott och mättande.
Nä det får vi verkligen hoppas ;)
Vissa gör det andra inte. Jag bits bara om du ber om det.
Bättre att nuppa inomhus.
Jag måste ha fått kortslutning av att ha lyssnat på "It's Raining Men" någon gång för mycket.
jag uppskattar dina ord.
Och jag uppskattar dina.
Skicka en kommentar