1.7.07

Kommunikation av den femte graden

Tog en öl i solen med Rolig i torsdags. Han är smart den där Rolig, riktigt smart eller riktigt lömsk beroende på hur man ser det. Han bjöd på öl och lyssnade på mina bekymmer. Bekymmer som kanske inte är så stora i det stora men som får mig att känna mig liten. Han lyssnade och nickade och förstod. Sen tog han min hand och ledde mig till sin säng. Den var ovanligt mjuk hans säng. Kuddarna var extra fluffiga. Vi klädde av oss, låg där nakna och jag var glad att han var Rolig.

På fredag träffade jag Handledaren ute på krogen. Han var rätt full tror jag för han la handen på min när han berättade om en spännande upptäckt de gjort. Jag fascinerades av hur hans hand dolde min. När han såg att jag tittade förundrat på den stora handen så tog han dock raskt bort den. Det var tur för jag var rätt full jag med och hade han haft kvar den en minut till hade jag nog bjudit ut mig. Det hade varit mer än pinsamt.

Bekräftelsebehovet är utom all kontroll just nu. Tragiskt men sant. På lördagen träffade jag en man som sa att jag var vacker och för det fick han en kyss. Är man så svag borde man stanna inomhus.


Meljandet fortsätter och det är svårt att fatta att han kan skriva så snuskigt vackert. Det är så skönt att det bara är ord med honom. För "sticks and stones might break my bones, but words will never hurt me".

3 kommentarer:

Anonym sa...

Men vill du inte ha mer än ord?

Anonym sa...

Fint ordspråk!

Lust och Fägring sa...

Finns det mer än ord egentligen?

Jag vill gärna säga att jag kom det själv men det gjorde jag inte.