11.11.07

Gradually, then suddenly

Bakiskåt som få spenderade jag hela eftermiddagen i telefon med Fransmannen. Han hade haft lite otur med sina börsaffärer och svor över oljepriser. Det är så njutningsfullt att höra honom svära. När han lugnat ner sig frågar han givetvis vad jag har på mig. Han berättar vad han vill göra med mig och tar bloss efter bloss på sin cigarett. Jag lyssnar lite lojt samtidigt som jag filar mina naglar. Vissa ord kittlar och andra får mig att rodna ordentligt.

Han vill att mina fingrar ska vandra dit hans röst leder dom. Solen lyser in igenom fönstret och jag lutar mig tillbaka i sängen. Allt låter mer romantiskt med en fransk brytning.

Ikväll var det tänkt att jag skulle ha en lugn kväll efter gårnattens drinkkavalkad och så ringer Doktoranden och säger att han är på väg hit. Han lät inte särskilt berusad. Jag säger att jag kommer vägra öppna och då hotar han med att väcka hela grannskapet. Det sista jag behöver är att grannarna lackar ur igen. Vad i helvete kan han ha på hjärtat?

3 kommentarer:

Anonym sa...

fick du reda på vad han ville?

Anonym sa...

Du kan inte lämna oss hängande så här snäckan, kom igen nu!

Lust och Fägring sa...

Det gör mig glad att ni undrar. Jag fick lite förhinder. Didn't mean to leave you hanging.