Blev glad när Handledaren kallade mig till sitt rum. Vi har inte sett alltför mycket av varandra sen han gjorde sitt oväntade (och fortfarande oförklarade) besök. Min lycka av att få nosa i mig hans doft försvann dessvärre snabbt. Han visade sig vara grinig som få. Han skickade mig till kopiatorn fem gånger. Det var bara att bita ihop och le. På min sista runda springer jag såklart på Räven. "Så det är dina ilskna klackar jag hör eka igenom korridoren" säger han och försöker sudda bort min bistra min. Jag svarar inte utan klackar bara vidare. Envis som få följer han efter och lutar sig mot kopiatorn. "Du är riktigt bra på att kopiera" försöker han igen. Jag smäller tvärt ner den övre delen av helvetesmaskinen och klämmer nästan hans hand. Vi båda hoppar till av ljudet och sen brister det. Vi skrattar och skrattar lite till.
När jag återvänder till Handledarens rum har han gått hem för dagen.
3 kommentarer:
Värst vad Handledaren verkar tjurig.
Han är väl lack för att någon annan närmar sig dig och han kan inget göra. Ganska förståligt. Synd att han inte talar om vad han gjorde utanför din dörr.
En tjurig tjur är vad han är!
Jag inbillar mig att jag en dag kommer få svaret men jag är bra på att inbilla mig saker.
Skicka en kommentar