Sup rise deux

Visade sig att jag skulle bli förvånad igen. Mitt i maten, runt åtta, fick jag ett sms från Handledaren. Han har aldrig smsat annat än påminnelser om möten och förseningsrapporter. Nu informerade han mig om att ett jazzband skulle spela på en krog i närheten och skrev "You should definately come, they are quite good". Eftersom han gör mig "quite" kåt var jag där inom en kvart. Han satt ensam i baren och hade tydligen redan druckit ett par öl. Det var konstigt att se honom i en annan miljö. Han såg avslappnad ut.

Mitt hjärta slog hårt. Först trodde jag att det berodde på min cykelhastighet men när bankandet inte avtog insåg jag att jag var nervös. Det var inte så genomtänkt att dyka förbi i mitt besvikna tillstånd. Det var heller inte genomtänkt att dricka alldeles för mycket vin och berätta alldeles för pinsamma historier. Jag svamlade nog en hel del. Han log en hel del.

Det var mycket folk i lokalen. Bandet svängde, det var en härlig stämning och där satt jag med Handledaren och kände mig som en fjortis. Sen var det dags för hans tåg och vi promenerade en bit. Det var inte alls åt mitt håll men jag sa att det var det.