Martinimannen sa inget när jag öppnade dörren. Han stod ett tag i dörröppningen och lät ögonen svepa över mig. Jag bugade och drog sedan in honom i slipsen. Han ställde ner vinflaskan han hade med sig på hallbyrån och följde efter mig in i sovrummet. Han omfamnade mig och vi kysstes. Han var ivrig. Jag var retsam.
Han sa att jag luktade gott. Jag försökte förklara att jag doftar, inte luktar. Han skrattade och kysste mig på halsen. Jag kände att han var hård och drog ner hans gylf. Han drog i skärpet till kimonon, svepte den och sidan och la händerna på mina höftben. Han tittade beundrande på mina nakna bröst. Jag vände på mig och retades mera. Jag lutade mig framåt och vilade händerna mot mitt sminkbord. Jag kunde se honom i spegeln. Hans mun var röd från mitt läppstift. Det såg roligt ut. Han drog sidentyget åt sidan och jag svankade lite extra. Han knäppte upp sina byxor och tog fram kuken. Han smekte mig över rumpan tills jag spann. Han lät ett finger glida in i min springa samtidigt som han runkande. Jag såg hur han tittade på när han trängde in. Han stötte in och ut rytmiskt. Det antika bordet knarrade. Han stönade och tittade upp. Våra ögon möttes i spegeln och knullandet blev intensivare. Min burk la Mer åkte ner i golvet. Det var så skönt att jag var ledsen när han skulle åka hem.
3 kommentarer:
Att män aldrig lär sig att det endast är blommor och kvinnor som doftar, allt annat luktar.
Inte vara ledsen, han kommer nog tillbaka ;) Jag skulle då det.
Aldrig att de lär sig hmf!
Som en nattfjäril till elden...
Skicka en kommentar