23.7.07

Talför

Det var otroligt skönt men även sorgligt på något vis. Äntligen fick vi gnugga oss mot varandra efter allt tissande och trasslande men nu vet jag inte om jag vill göra om det.

Martinimannen var precis lika bra som jag inbillat mig. Han är en av de få som kan det här med att balansera hårdhet och mjukhet. I alla fall när det kommer till sex. Sen att han gillar att prata lite snusk samtidigt gillar jag definitivt. Han beskriver vad han vill göra och hur allting känns med en kåtröst som är underhållande. När han uppmanade "Sug, sug, åh suuug..." fnissade jag åt klangen. Efter jag sugit honom tokhård satte jag mig grensle över honom. En ställning jag brukar vara sparsam med. Han kupade mina bröst och såg väldans lycklig ut. Lite väl lycklig kanske.

Han hade köpt en vacker kimono åt mig men jag vet inte om den kan tävla med Fransmannens morgonrock. Vi får se.

Är fortfarande besviken på ord som sas. Vissa tar jag helt enkelt på alldeles för stort allvar. När lär man sig att släppa?

2 kommentarer:

Anonym sa...

vill man verkligen släppa?

Lust och Fägring sa...

Jag vill. Jag vill släppa och jag vill falla och jag vill fångas upp av någonting mjukt. Typ en kudde.