Lite olägligt sådär

Jag har inte ägnat alltför många tankar åt Professorn på senaste. Jag har varit upptagen med Handledaren, Doktoranden och Räven såklart. Idag kom dock Professorn in på mitt rum och jag har inte riktigt kunnat tänka på annat sen dess.

Upp flyger dörren och in klampar han. Att människan aldrig knackar stör mig enormt. Visst han är högsta hönset men han kan väl låtsas som att han respekterar oss andra. Han tar två steg, stannar upp och sen ger mig en allvarlig blick. Jag rätar på ryggen och ser nog mest frågande ut. Han brister ut i ett leende och lägger fram några papper på mitt skrivbord. Jag läser och läser men orden går inte att förstå. Mitt ansikte måste ha förmedlat min förvirring för till slut säger han "Det där är skiljsmässopapper."

Jag känner hur min kropp dräneras på energi. Min mun är ökentorr. Det enda jag lyckas få fram är "Eh... grattis."