Dia dig

Vissa ord fastnar, klibbar sig fast. De skänker en tröst i natten och hindrar mig från att dränkas i självömkan. Och tack och lov för det, för alla vet väl hur lättantändligt självömkan är, det krävs bara en antydan till en gnista och man står där spritt språngande naken, alldeles eld och lågor.