Doktoranden frågade försiktigt om jag ville ta en öl efter jobbet för att fira mitt pris. Svarade prompt att "Jag kan fira vad fan som helst, det är fredag och solen skiner".
Det var den godaste ölen någonsin. Vi skrattade så mycket att de vid bordet brevid blev besvärade. Vi satte oss på en parkbänk på vägen hem och fjortishånglade. Det blev med andra ord lite tafs, lite flås och mycket tunga.
När jag vaknar upp kan jag inte hitta min väska. Tar ett glas vatten och spärrar korten igen. Nerpulat i fickan hittar jag ett visitkort. Det är inte ett sådant där taffligt visitkort som man gör i en automat utan pappret känns tjockt och dyrt. Känner inte igen namnet, yrkesbeskrivningen eller telefonnumret. Åh vad jag gillar mysterier. Att ringa eller inte ringa, det är alltså frågan.
Tack och lov så hittade jag väskan i badkaret sen. Hade jag tappat min Rykiel på riktigt hade jag nog varit tvungen att ta livet av mig.
2 kommentarer:
Våren är tiden för öl i solen och fjortishångel. Kul att någon får smaka av det. /Inte bitter alls
Smakar det så kostar det. /Inte alls ångerfull
Skicka en kommentar