2.5.07

Punka

Retep ringde för att höra om jag överlevt. När jag berättade om min fruktansvärda skada blev han orolig. Jag försäkrade honom om att åtgärder hade tagits för att undvika amputering. Han insisterade på att få undersöka saken närmare men jag orkar inte leka med honom just nu.

Professorn var ovanligt hetsig dagen till ära. Han börjar bli oförsiktig.

Antingen så var jag bakfyllekåt eller så tänder jag på att deklarera, för jag fick ingenting gjort idag och gick hem tidigt för att masturbera.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Haha, du är så klockren och det är en av anledningarna till att jag älskar dig (din blogg).

Anonym sa...

Jaha så du kysste honom ändå! Det kunde man ju förstå. Man vill ju inte behöva amputera. Gillar rimmet, du är en poet.

Anonym sa...

skatteverket är fan toksexigt egentligen om man tänker lite på det (fast tänk bara lite).

Lust och Fägring sa...

Jag är mest bara ding dong!

Kyssar är fint. Jag gillar att kyssas. Alla borde kyssas mer. I'm a poet, and I didn't even know it...

Haha... jag ska bara tänka på det lite.