Professorn kom förbi för att granska det jag hade skrivit. Han sa sig vara mycket imponerad när han knäppte upp min blus. Han lovprisade mina konsonanter och drog ner min gylf. Han hyllade mina vokaler med handen innanför mina trosor. Han kysste ömt min mage och geniförklarade mig. Jag tog inte åt mig det minsta.
Han vart förtjust i mina rödmålade tånaglar och gav mina fötter ovanligt mycket uppmärksamhet. Minns speciellt ett tillfälle där han försiktigt strök sitt ollon mot hålfoten. Det var nog första gången det har hänt. Jag var fortfarande matt från min sjukdom så övningarna var relativt lugna och om man inte visste bättre skulle man kunna tro att de var kärleksfulla. Jag vilade ett par timmar emot hans bringa men lät honom inte sova kvar.
Nu känner jag mig som ett fån. Igen.
3 kommentarer:
En inofficiell webröstning visar att 3% vill att du låter din handledare vara och hela 97% röstar att du bör förföra honom. Som vanligt fanns även svarsalternativet "vet ej" men det hade underligt nog ingen svarat.(kanske tekniskt fel?)
fåntratt! ta åt dig allt.
Ha ha... tur att jag inte faller för grupptryck!
Allt vill jag ta!
Skicka en kommentar