You see, I've been to hell and back so many times, I must admit you kind of bore me

Fick just reda på att Bus ljög för mig. Han ljög dessutom bara för att jävlas. Han kunde lika gärna gett mig en smäll på käften. Hade föredragit det faktiskt. Tomt är det, men framförallt känner jag mig uttråkad.

K.G.B.

Ryskan tog en promenad och satte sig på ett fik i närheten av där jag tappade en 50-lapp i somras. Skrev några vykort till Demitri och Sonja och drack stans godaste macchiato. Jag skickar såklart inte vykorten till påhittade adresser. Det vore lite overkill. De läggs sen in i ett album där jag samlar allt från mina resor.

Är tillbaka på rummet och funderar på att sova middag. Känner mig fortfarande lite sårad, lite öm, det hjälper kanske med sömn. Kom att tänka på Skägget och hans tålamod. Hur han stod där rak i ryggen och sa att han var kär i mig. Klär av mig, drar täcket över huvudet och hoppas att John Blund kryper ner med mig.

"Också" ballar man ur

Remember me
Well honestly I don't remember who you are
The memory has never been the best, you want a second chance

You stand around your haunted home
Those demons won't leave you alone
Don't forget me when you grow old

Ahh... I know just the place

Bäddar ner mig i de fina krispiga lakanen. Tänker på vad som kan ha skett i den här sängen. Zappar på teven. Så skönt att vara borta men ändå hemma. Beställer upp frukost imorgon och tar mig an staden. Vad kan en ryska tänkas vilja se?

Seriously?

Ryskan satte sig i hotellbaren. Ryskan hade visst valt en lagom kort kjol för hon fick sällskap direkt. Ett gäng på fyra affärsmän ville bjuda på drinkar. Ryskan berättar att hon har två barn som heter Demitri och Sonja. Ryskan har bilder på dem i plånboken, bilder som hon klippt ut ur en tidning. Affärsmännen visar i sin tur stolt upp bilder på sina barn.

Det flirtas och skojas i massor först. Armar som snuddar, klapp på lår, långdragna blickar, slick om läppar. Fast när spriten når en viss nivå börjar en del av munterheten försvinna. Affärsmännen klagar på vädret. De klagar på marknaden. De klagar på chefen. Efter några glas till klagar de på fruarna. Det är ingen som kallar sin fru för "regeringen" eller så, tonen är inte rå. Det är ingen som klagar på att de inte längre får komma till. Det de klagar över är bristen på kommunikation, bristen på nyfikenhet. De var rörande överens om att de inte kände sig tillräckliga. Deras bekymrade bryn var bedårande. Tror att Ryskan hann bli kär i alla fyra. Hon orkade däremot inte komma med råd eller vara ett stöd. Istället tackade hon för sig och de kindpussades adjö. Hon drog på sig pälsen och tog en promenad runt kvarteret.

Deras samtal hade väckt många frågor. Frågor om kärleken. Frågor om vad som får den att blomma och vad som får den att dö. Frågor om hur livet borde se ut och vad som egentligen är nyckeln till lycka. Men den största frågan var väl kanske ändå vad fan behöver en rysk MILF göra för att få till en gangbang på ett hotellrum i den här stan?

Cream pie

Av någon anledning kan jag inte sluta tänka på Felice Varini. Väskan är packad. Leopardkjolen är med. Lite stereotypisk är min ryska. Tuperat hår och hårt sminkad. Hon är högljudd i sängen, lite kraxande sådär, men det är bara att hålla för hennes mun med handen, hon tycker om det. Men var inte för hårdhänt med henne, hon räds inte att ta sig en tugga om hon känner att du inte är lyhörd på vad hon vill. För hon vet vad hon vill. Hon vet så väl vad hon vill.

Hot lips

Nu så. Har räknat lite på det här. Imorrn har jag bokat hotell. Det är mensens sista dag. Jag är en kvinna (ryska) i sina bästa år. Det kan inte bli annat än underbart.

%-6

:<<- :-<>? _|_1 @+;-) _|_2 [:]

:-C :-( ) -\

:V:-|

On the line

Nu vill jag att han ska ringa också. Den dummaste idén ever. Andas djupt.

Träffad

En träffande felskrivning som träffade mitt i prick. Det var jag som vart träffad. Något man förlåter men inte glömmer så lätt.

Funderar mycket över vad man håller på med. Först var det ingen tid och sen var det dålig tajming. Jag måste nog sluta slösa tid på dem som väntar på att tiden ska bli rätt.

Jag är en jävla tönt

Det är så passande att det regnar, verkligen otroligt passande. Skyller den rinnande maskaran på det.

Spelar roll?

One day Alice came to a fork in the road and saw a Chesire cat in a tree. "Which road do I take?" she asked. "Where do you want to go?" was his response. "I don't know," Alice answered. "Then," said the cat, "it doesn't matter."

Överraskande omänsklighet

Jag har en vän som blev blixtförälskad i någon som vart förvånad över att hon var en människa med riktiga känslor. Min vän behöver nog se över vad hon tittar efter i en man. Man ger inte saker och tar tillbaka dem. En gåva är en gåva. Det finns typ lag på det.

Sporrar

Lärdom ett är att man inte ska leka med trasigt glas. Även om det gnistrar fint så är det garanterat så att man skär sig på det. Här var det bara så fina skärvor, färgglada var dom. Svåra att inte vilja ta upp och hålla upp mot ljuset. Lärdom två är att det kommer fler som vill rida mitt vilda hjärta men att det är viktigt att titta efter vad de har på fötterna.

Det konstigaste på länge

Det är så sorgligt, det är otroligt tragiskt, det gör förbannat ont, men fan vad jävla vackert det är/var.

Мне очень понравилась ваша фотография и письмо

Ledsamheten fick mig att känna att det var dags att akutturista på hemmaplan igen. Precis bokat hotell till helgen. Försöker komma på en karaktär. Tänker mig en ryska, en ryska som har ett charmerande talfel och saknar ett finger.

Spik

Landat i det och känner mig hopplöst ledsen.

Bette Davis, we love you

There are new words now that excuse everybody. Give me the good old days of heroes and villains, the people you can bravo or hiss. There was a truth to them that all the slick credulity of today cannot touch.

B.D.

Acquired taste

Fransmannen ringer. Han blir upprörd när jag pratar om hur jag kände att den här mannen förstod mig. Jag hör hur han skakar på huvudet och frustar. Han säger att det bara var inbillning. Han säger att ingen som fått en inblick i mitt innersta skulle kunna hejda sig från att vilja gräva ner sig totalt. Jag säger att han har fel. Vi bråkar en liten stund om det. Jag njuter förstås.

Sen säger han saker som jag behövde höra. Saker som att det inte är fel på mig utan jag passar helt enkelt inte alla. Sen försöker han tuta i mig att det inte betyder att jag inte är tillräckligt bra utan att jag är exklusiv. Jag köper inte argumentet alls men tycker att han är så rar som försöker vända på steken åt mig att jag raskt gaskar upp mig.

Anywho (on purpose), jag känner att jag förlorat en potentiell god vän, något som just i det här fallet gör så mycket mera ont än att förlora en potentiell god älskare.

Eller, kanske inte.

Aj och aj!

Parantes alt. långnäsa

När kommer kämpen? Den som orkar lite mer? Den som förstår det komplicerade och gör det enkelt? Jag fattar inte varför jag väntar. Fattar inte. Är inte den som väntar. Hatar att vänta. Ska genast sluta upp med det!

Sen kommer den som har bråttom, som letar efter en kropp att värma sig med. Som är härlig och leker och är allvarlig på samma gång, men som vänder helt plötsligt. Känner mig rejält bortgjord. Tråkigt är det eftersom för första gången på länge kände jag mig sedd på ett alldeles speciellt sätt. Att det utöver attraktionen fanns en förståelse. Just det tyckte jag var riktigt kul. Till skillnad från att bara ge och ge och ge, fick jag tillbaka en massa värdefullt. Det kändes i alla fall som ett ömsesidigt utbyte. Just nu känns det dock som att det jag berättade var fel, att den jag är, är fel. Inte en sådär superkul känsla direkt.

Aja, jag lär mig då aldrig. Jag är bara en tjej som är nyfiken och vill ha roligt. Från och med nu håller vi oss till det och resten låser vi in, för jag vet faktiskt inte hur många liv jag har kvar. Tappat räkningen helt.

Moloko

Och ett glas mjölk på det.

Gnägg

Ibland när det blir slut så kan jag hitta på gränser. Jamen typ, om han inte hör av sig innan då och då så älskade han aldrig mig ändå. Det är väldigt praktiskt. Bus har just passerat sin gräns. Det ska firas.

Det suger

Galet hur snabbt jag utvecklat ett sug. Galet hur mycket jag vill suga.

K.I.S.S.

Vaknade 03:40. Bara sådär. Tankarna på det som berör forsade fram. Forsade så hårt att det susade i öronen. Fanns ingen som kunde klappa den kuddvarma kinden så jag fick göra det själv. Så komplicerat är det inte.

Kittlande avslappning

Musiken på högsta volym. Raggsockor, en sliten t-shirt och håret i en tofs mitt på huvudet. Tvätten hänger över hela lägenheten. Strumpor på stolsryggen, trosor som hänger på gardinstången. Nu knackar han på, böjer mig över matsalsbordet, pumpar på i takt och sprutar djupt inne i mig. Vi lägger oss skavfötters i soffan och pratar om konst. Han tar tag i en av mina fötter och masserar den medans han berättar om när han båtluffade bland de Grekiska öarna. Att han lyckas massera min fot utan att jag får en skrattattack säger allt. Precis allt.

För evigt

Jag har hittat en fin och len sten. Såg den ligga på marken på morgonpromenaden och kunde inte låta bli att plocka upp den. Hade den i fickan hela dagen. Gned på den i smyg lite då och då. Den ligger så fint i handen den här stenen. Tänker att om jag kramar den tillräckligt hårt så blir den en diamant.

My mistakes were made for you

Så fort hjärtat tömdes på Bus måste jag ha börjat utsöndra sårbarhetsferomon, för satan i gatan vad andra busar är framme och sniffar. Idag har alla varit och knackat på. Men jag vill inte bli sniffad i baken. Jag vill bli sniffad i nacken. Pussad mjukt och fint i nacken.

It's a lot to ask her not to sting, and give her less than everything...

Tumbling

Med sömnen kom trösten. Den underbara lilla pralinen som jag hittade under kudden när jag vaknade gjorde mig så glad så. Undrar vad tandfén skulle säga om hon fick reda på att John Blund lägger sötsaker under min kudde? Jag bryr mig då inte vad hon tycker, smaskar i mig. Borstar tänderna sen jag lovar.

Idag gäller det att vara flexibel. Stretchar lite.

Sömnpiller

Sleep! sleep! beauty bright,
Dreaming o'er the joys of night;
Sleep! sleep! in thy sleep
Little sorrows sit and weep.

Sweet Babe, in thy face
Soft desires I can trace,
Secret joys and secret smiles,
Little pretty infant wiles.

As thy softest limbs I feel,
Smiles as of the morning steal
O'er thy cheek, and o'er thy breast
Where thy little heart does rest.

O! the cunning wiles that creep
In thy little heart asleep.
When thy little heart does wake
Then the dreadful lightnings break,

From thy cheek and from thy eye,
O'er the youthful harvests nigh.
Infant wiles and infant smiles
Heaven and Earth of peace beguiles.

W.B.

Lita på rosa

Det kom en man och hällde stora mängder bensin på sexfantasielden. Han är så ren och fräsch att man inte vill annat än att smutsa ner honom, gärna genom att grensla hans ansikte.

It takes a big man to cry, but it takes a bigger man to laugh at that man

Nu skrattar jag så hårt. Mitt i efterdyningarna av de sista dödsryckningarna av mig och Bus hör Professorn av sig. Professorna och jag hade ett passionerat, olämpligt förhållande. Vi knullade som kaniner, det friades, det togs farväl. Jag har inte hört av honom på vad som känns som år och dar, och det han känner att han bara måste berätta nu är att han investerat i en iPhone. Ljög och svarade att jag investerat i bättre smak vad det gäller män.

Teckensnitt

Dagen har varit ljus och glad men mörkret bar med sig saknaden. I sadeln på saknaden rider sorgen och i huvudet på sorgen sitter alla frågetecken. Det är just nu helt fel sorts tecken, den sorten som får det att blöda.

Queen of the Underground

Jag behöver ingen kung. Idag dansar jag bara runt och fånar mig. Skakar av mig all skit som kastats. Woohoo.

Btw

Han gör det med munnen. Och det märks att han tycker om det.

Rare

Middagen var underbar. God mat, gott vin. Trevligt sällskap. Gänget skulle vidare ut i natten men jag avvek. Promenerade hem. Allt tindrade. Flingor landade på mössan, på näsan, på läppen. Det var bra för själen.

Bus försöker tala om för mig hur jag känner, tala om för mig vad som är bäst för mig. Hur ska han kunna veta det? Hans handlande visar på en totalt bristfällig förmåga att se saker ur någon annans ögon. Han kan aldrig ha sett hur jag såg på honom. Synd säger jag.

Det hela har fått mig att inse hur värdefullt en vilja till förståelse är. Hur viktigt det är att interagera med människor som kan lägga sig själva åt sidan en liten stund och verkligen lyssna. Är mycket tacksam för den läxan. Det finns faktiskt sådana människor. Jag har träffat på en.

Fröken fräken

Skön stund. Somnade om. Har inte känt mig såhär utvilad på evigheter. Ser mig i spegeln och ser att ett finurligt leende landat på mina läppar. Det är som att man varit på semester. Har den där känslan av att världen ändå är lite större, lite färggrannare. Att man fått lite perspektiv på problemen här hemma och lite sol på kinderna.

In a good way

Vaknar och känner mig annorlunda.

Saved by the bell

Ikväll låser jag in mig själv och kastar bort nyckeln. Nja, i alla fall gömmer nyckeln på ett ställe, skriver ner detta ställe på en lapp, som jag sen gömmer på ett annat ställe. Jag ska korka en trevlig flaska rött och vara nöjd med att jag just nu inte begår mitt livs största misstag.

Moderniteter

Igår ringde Journalisten. Det är en man som jag glädjande nog haft bekantskap med i snart sex år. Det började med ett krogragg, lite hångel och en avrunkning liggandes i min dåvarande soffa. Vi bytte nummer och sen dess har vi inte setts men vi envisas ändå med att prata i telefon någon gång i kvartalet. Han har en otroligt sexig röst och en verbal förmåga, över vilken jag är eld och låga.

Och efter varje samtal med honom känner jag mig stärkt. Igår sa han något jag kan tycka är mycket märkligt, han sa att han var stolt över mig. Inte för att jag inte tror att man ska vara stolt över mig, jag är stolt över mig, men det märkliga var att han som jag knappt har kontakt med säger något så stort med sådan övertygelse. Sen var det också märkligt hur jävla lycklig jag vart av att höra honom säga det. Vi kommer aldrig bli mer än en telefonkontakt men honom kommer jag aldrig att släppa.

Tankad

Tänk att allt som krävs för att förvandla mina händer till hans är lite tankekraft. Han behöver inte fråga vad jag tänker på, det vet han redan. Han ser det i mina ögon. Han hör det på min andning. Han täcker min mun med sin och oj vad underbart det är när hans tunga pressar sig in mellan mina läppar precis samtidigt som hans fingrar hittar troskanten. Vi utbyter djupa, ljuvliga kyssar.

Och det bästa är att han är tankeväckande.

Balder

Dagen har varit lite av en berg- och dalbana. Först ett långsamt stigande följt av ett förfärligt fall. Några till toppar och dalar på det. Nu mår jag rätt illa men samtidigt är jag hög på adrenalin. Munnen är torr och låren längtar. Väntar på tröst, eller åtminstone ett tröstpris.

Mindfuck

Imorse i duschen slog kåtman till som en slägga. Hade mycket svårt att hålla händerna och duschstrålen i styr. Behöver släppa Bus osunda energi och istället ge mig på något som inte är så primitivt och trubbigt. Vässat ska det vara, vässat och rappt och intelligent. Reptilhjärnan har matats klart, nu är det frontalloben som ska knullas in ordentligt.

Milieu de l’intérieur

The fixity of the milieu supposes a perfection of the organism such that the external variations are at each instant compensated for and equilibrated.... All of the vital mechanisms, however varied they may be, have always one goal, to maintain the uniformity of the conditions of life in the internal environment .... The stability of the internal environment is the condition for the free and independent life.

C.B. baby!

Insikt

Jag har tänkt lite. En sak jag länge inte förstod var hur Bus kunde avsluta med att säga så elaka saker? Så lågt som han sjönk måste han verkligen hata mig. Det kändes förvånansvärt omoget och var så nedrigt att det har smutsat ner precis allt som har med honom att göra. Sen kom jag på vad det måste ha varit. Han kände sig hotad och är man feg, så är man. Och som Shaw så klokt uttryckte det, "Hatred is the coward's revenge for being intimidated."

Jag hatar i alla fall inte honom. Däremot önskar jag innerligt att jag inte slösat så mycket tid på en sådan feg skitstövel.

My rifle, my pony and me

Idag känns det bra skönt att rida ensam mot solnedgången. Har inte haft ångest eller känt oro på hela dagen. Bus tog mer än han gav och var inte heller den han utgav sig för att vara. Nu har jag ett kvitto på det. Ledsen är jag men det är i slutändan hans förlust.

Distance and disgust

Det är lite äckligt att se hur folk förändras i takt med perspektivet. Att det de var när de var nära, inte alls är detsamma som när de är långt bort. Kommer folk för nära ser jag inte klart längre och distanserar de sig glömmer jag det aldrig. Jag är tydligen långsynt och långsint. Detta måste vara grunden till mina långtgående problem.

Över

Beauty is unbearable, drives us to despair, offering us for a minute the glimpse of an eternity that we should like to stretch out over the whole of time.

A.C.

Vidriga villor

Inbillar mig att jag ser Bus överallt. Varje gång hoppar hjärtat högt. Sen när jag ser att det inte är han, skjuts underläppen fram. Undringarna är många men jag har förlikat mig med att jag inte kommer få några svar, att jag står ensam och övergiven kvar. Nu är det bara att minnas hur man sätter en fot framför den andra så att jag kan gå vidare.

Surt och sött

Idag rodde jag hem det. Den jag vill fira med är dock M.I.A. så segern förlorade en del av sin sötma. Korkar väl en egen flaska och fortsätter att försöka glömma.

Sen fick jag en mycket trevlig present idag. Den gjorde mig glad. Och nyfiken.

Förrådd

O lovers! Be careful in those dangerous first days! Once you've brought breakfast in bed you'll have to bring it forever, unless you want to be accused of lovelessness and betrayal.

M.K.

Humbling humiliation

Fast när jag hinner tänka efter tycker jag minsann att hans leende ser en smula konstigt ut. Varför ser han äcklad ut och varför stirrar han så på min hand?

Jag följer hans blick till min utsträckta hand och ser att stora bitar grus och glas letat sig in under huden. Jag tittar på min andra hand och det är samma sak där. Det droppar blod ner på marken. Jag känner hur jag blir svag i knäna men vägrar att svimma. Vägrar!

"Hörru Bambi, det där måste vi nog tvätta rent", konstaterar Bjässen och leder in mig på en närliggande 7-Eleven. Han frågar flickan i kassan om det går bra om vi lånar personaltoaletten eftersom "Damen" gjort illa sig. Det går så bra så, hon hämtar till och med en förbandslåda.

Ser mig själv i spegeln. Här står jag en lördagsnatt på en Gladeluktande toalett med en gigantiskt stor, främmande man, som varsamt tvättar mina händer. Han lyckas få bort all smuts och grus och glas och baddar sen med antiseptisk lösning över handfatet. Det sticker och svider. Det känns som att handflatorna brinner. Våra ögon möts i spegeln och hur jag än försöker kan jag inte hålla tårarna borta längre. Hulkar och snorar och har mig.

Skäms så oerhört mycket att jag fortfarande rodnar så fort jag tänker på det.

Big hands, I know you're the one

Och där står jag en bra stund och försöker få alldeles egen taxi. Det går inte så bra så jag bestämmer mig för att gå en liten bit så att jag kommer till en lite större gata, där det kanske finns lite flera bilar. Jag promenixar så gott det går i mitt tillstånd i mina klackar. Plötsligt halkar jag till och vips så ligger jag på den isiga backen. Min väska flyger all världens väg och jag skriker till. Min stackars stjärt får ta den största smällen. Än idag är delar av den lila kan jag tala om.

Där ligger jag en stund och sprattlar med benen som en skalbagge som hamnat på rygg. Är dönära att börja gråta av smärta när en stark hand sträcker sig in under min arm och drar upp mig på fötter.

"Gick det bra?" frågar en hurtklingande mansröst. "Näää" svarar jag och gnuggar ena skinkan med handen, gråten fortfarande i halsen. Brevid mig står en bjässe till man och ser oroad ut.

Han sträcker fram min väska, som i hans hand ser ut som något som tillhör en docka. Jag rättar till och borstar bort grus från min kappa. Det är kallt och jag är full och det gör ont. Jag lyfter blicken upp, upp, upp och möter till slut två klarblåa ögon. Han ser ut som en Disneyprins med stjärthaka och markerade käkben. Sakta sträcker jag fram handen för att presentera mig.

"Hej, det är jag som är Bambi!" säger jag och försöker blinka bort tårarna. Han bryter ut i ett bländande leende och jag blir kär.

Hjärtat mitt

Fröken hade just fått sitt hjärta krossat. Igen. Jag hade egentligen en dejt inplanerad med Fotografen men jag ställde givetvis upp för henne istället och ställde in.

Stackars Fröken. Hon var så ledsen. Jag lyssnade och nickade och ojade. Och när det inte funkade gav jag henne ett av halsbanden jag fått av Fransmannen. Sen gav vi oss ut i natten med glitter runt halsen och Taittinger i magen. Jag visste att kvällen skulle bli slitsam, Fröken hittar alltid de mest jobbiga karlarna att fördriva tiden med när hon fått sitt hjärta krossat. Medans jag var på damernas lyckades hon hitta två riktiga slemproppar. Raggningsreplikerna haglade så pass att jag fick ta skydd under miniparaplyet som jag fått i den "fruktiga" drinken de beställt in till mig.

Jag såg tydligt att Fröken siktat in sig på den mörka av de två. Hon fnittrade och flörtade som aldrig förr och jag led och kved som aldrig förr. Det var däremot skönt att se att hon fått annat att tänka på än sitt otrogna ex. Uppmärksamheten fick snabbt hennes ögon att gnistra ikapp halsbandet. Tyvärr varade lyckan bara liten stund.

Hon fick ett meddelande från exet där han hade skrivit någon lam ursäkt. Hon drog in mig på toaletten för lite rådgivning. Hon ville prompt åka hem till exet för att "läxa upp honom ordentligt" - läs avskedsknulla sönder honom - och vem var jag för att förhindra något sådant? Jag satte henne i en taxi och sa åt henne att ge honom en ordentlig omgång. Hon log sött och kramade mig hårt. Sen stod jag där alldeles själv på gatan på självaste Alla Hjärtans, sliskigt drinkfull med en maska på strumpbyxan.

Don't be fooled by the rocks

Ligger åt fel håll i sängen och är eftertänksam. Det är aldrig ett gott tecken.

The bold and the beautiful

Fransmannen gör en sällan besviken. Fyra underbara varianter av Taittinger och lika många välvalda delar ur Cartiers Inde Mystérieuse serie. Alltså jag har aldrig sett så makalöst vackra smycken. Vet att man inte ska kunna köpa sig kärlek men helt ärligt så fick det här mitt hjärta att banka.

Mycketgranna

Blommorna var från Lester. Inget överraskande där egentligen. Nog om det.

Fransmannen har tydligen skickat något. Budet är på väg. Hoppas att det är något drickbart. Det behöver man en dag som denna.

Har inte bestämt vem jag ska ligga med, men ligga ska jag. Jag behöver det.

Att säga inget säger mycket

När jag var liten tös ritade jag en gång Alla Hjärtans Dag kort till alla i klassen. På korten hade jag skrivit citat om kärlek som jag hade hittat i min citatbok (jag var lite lillgammal ja). När klasskamraterna var ute på rast smög jag in igen och la ett kort i var och ens bänk. Sen när lektionen skulle börja och folk började hitta sina kort vart det ett himla liv. Alla verkade glada över sina kort, de jämförde med varandra och läste citaten högt. Jag satt givetvis själv med ett kort och låtsades inte ha en aning om hur de kommit dit. Jag var riktigt nöjd över min kupp. Ja, i alla fall tills jag såg Bråkstakens min. Han såg istället riktigt ledsen ut.

Febrilt gick jag igenom alla korten i huvudet för att komma på vad som stod på hans kort, kanske hade han tagit illa upp. Fast jag kunde inte komma på hur han skulle kunnat misstolka "The heart has its reasons which reason knows not of." "Vad fick du för kort?" frågade hans bänkgranne. "Jag fick inget" sa han och stormade ut med tårar i ögonen. Fröken gick efter honom och alla skrattade. Jag var helt förtvivlad. Jag hade gjort ett kort till alla, det visste jag. Och jag mindes särskilt att jag lagt ett i just hans bänk.

Fröken kom tillbaka och sa åt alla att lägga undan sina kort. Hon sa också att den som gjort korten borde skämmas för att han/hon inte inkluderat alla.

Och gissa om jag skämdes. Från och med den dagen var det strängt förbjudet med alla former av Alla Hjärtans Dag kort i klassrummet och vi fick inte ens dela ut inbjudningar till födelsedagsfester under skoltid. Jag fick aldrig reda på vad som hade hänt med Bråkstakens kort men massor med år senare tog jag hans oskuld. Lite för att be om ursäkt.

Roses have thorns, sharp ones

Jag visste att det här skulle bli en dålig dag och det blev det. Betyder det att jag är synsk? Tycker nog det jag.

She don't like roses

Stod en gigantisk vas med rosor på skrivbordet när jag steg in på kontoret. Gick för att hämta en kopp kaffe och blev överröst med frågor om vem som hade skickat blommorna. Jag har faktiskt ingen aning. Mycket märkligt.

Jag är född på kvällen

In the evening
all the hours that weren't used
are emptied out
and the beggars are waiting to gather them up
to open them
to find the sun in each one
and teach it its beggar's name
and sing to it It is well
through the night

but each of us
has his own kingdom of pains
and has not yet found them all
and is sailing in search of them day and night
infallible undisputed unresting
filled with a dumb use
and its time
like a finger in a world without hands

W.S.M.

Som man bäddar soffan

Siffrorna dansar fortfarande i mitt trötta huvud. Har bestämt mig för att jag faktiskt inte behöver bestämma mig. Fick ett samtal från Fröken och hon är tydligen på ingång. Har nu alltså lovat bort en sovplats till någon jag hade en smula gruppsex med i en bassäng i somras. Jag som ville ha en lugn helg.

Det krävs mer än ord

How many legs does a dog have if you call the tail a leg? Four. Calling a tail a leg doesn't make it a leg.

A.L. (grattis!)

Lola

Funderar på vad jag vill ha.

Drivved

Ibland är det bara dumdristigt att vara envis. Snart drar jag in kroken. Väljer att kalla det ödet.

With a minute to spare

Såja, hon gör det igen. Utkastet är utkastat. Gud så bra man är.

Driver du med mig?

Hur många hintar ska man behöva kasta ut innan man får napp? Jag har liksom inte tid med det här.

They call it deadline for a reason

Åh det är inte roligt att jobba när man är sjuk.

Det är insidan som räknas

Split the Lark -- and you'll find the Music --
Bulb after Bulb, in Silver rolled --
Scantilly dealt to the Summer Morning
Saved for your Ear when Lutes be old.

Loose the Flood -- you shall find it patent --
Gush after Gush, reserved for you --
Scarlet Experiment! Sceptic Thomas!
Now, do you doubt that your Bird was true?

E.D.

But I am not in some desert town, and you are not here with me

Vem sprang jag på idag när jag kravlade till apoteket om inte Bus. Han öppnade munnen för att säga något men jag tittade på honom med sorgsna ögon och skakade på huvudet. Han tittade ner i marken. Jag gick.

Hinner ett tiotal meter innan han ropar att han älskar mig. Could have fooled me.

Gny mig kry

Fotografen tog så fint hand om mig så. Han gjorde frukost imorse innan han åkte iväg till jobbet. Nu ligger jag under täcket med skäggstubbsbränna runt munnen och på insidan av låren. Kan konstatera att jag inte är frisk än men definitivt på bättringsvägen.

Cocilana

Och där kom självömkanen. Ringde efter en varm famn som mer än gärna ville göra husbesök. Det var inte igår man snuskade med lite hostmedicin i sig.

Men det är ju inte jag som är sjuk

Från att känna ingenting utvecklade jag snabbt symptomen av ett brustet hjärta: snörvel, tårfällning, feberfrossa och rethosta. Självömkan är jag dock än så länge utan.

Tjopp tjopp

Önskar att jag kunde sörja mer men jag känner liksom ingenting längre. Underbart ju.

Lite mera gnäll

En stor del av det jag tyckte om med Bus var att han var att han kändes så äkta. Nu vet jag att han inte är det.

Han slet ut mitt hjärta och stampade på det. Och jag saknar honom. Redan.

F'låt mamma!

Allt maler på och jag söker tröst i att be mor min om ursäkt.

Slutet gott, allting gott

Hade jobbat hund och var i stort behov av att komma ur den krossande pressen och den nedbrytande stressen. Skulle möta upp vänner jag inte sett på fem år. Hade bråttom. Hittade inte skorna. Hittade inte väskan. Hittade inte nycklarna. Såg fram emot att prata om gamla tider, goda tider. Var på riktigt gott humör. Då kommer det. Ett mystiskt hatiskt meddelande från Bus. Han förklarar inte varför han är arg, förklarar inte vad som har hänt, utan bara att han hatar mig. Hat gör sig inte så bra på en förfest.

Chockad tror jag först att han skämtar. Att det snart kommer en förklaring, eller en "för att jag inte kan sluta tänka på dig" eller en "för att jag inte kan vara med dig hela tiden." Det kommer inget. Kan inte koncentrera mig på vännerna och trevligheterna, och allt eftersom tiden går och jag inte får något svar känner jag hur paniken stiger. Desperation klär inte rådjursögon. Folk omkring blir oroliga.

Berätta berätta berätta, jag tigger, jag bönar och jag ber. Äntligen kommer en respons:

"Du talar om för mig vad problemet är, och när du gjort det kan vi diskutera det..."

Sen plågar han mig med diverse otydliga påhopp och ovisshet hela jävla natten, och hela jävla natten flyger tankarna hit och dit. Efter det att inälvorna hamnat i toalettstolen, landar tankarna i att det här är psykologisk misshandel.

Schlussen

Nu är det slut med Bus och det känns så konstigt. Jag är otroligt ledsen. Samtidigt som han inte kan vara med mig på grund av sin fru så är han svartsjuk. Jag har inte varit så kär på år och dar men sådana orimligheter klarar jag inte av.

Huygens' odd sympathy

Fundersam och lam. Undrar om det går att flytta med mig istället ifrån mig. Behöver nog somna om ett tag om jag ska orka med kvällen.

Say cheese

Snart så.

Work the kinks out

Igår vart rätt surrealististiskt. Hinner dock inte minnas det nu.

Presen(ting)

Fotografen vill att vi ska mötas nere i hans källare. Han vill vidare att jag ska ta med mig min ridpiska och ett rött läppstift. Varför det här påminner mig om julafton vet jag inte.

Real nobility is based on scorn, courage, and profound indifference

Men den här dagen känns väl bra.

Synden straffar mig själv

Med natten kommer ändå lugnet. Söker tröst i det faktum att Bus måste vara minst lika nere i mig. Minst! Och det har ju varit en upplevelse och visst, jag är ledsen men jag är inte död, min näsa är bara lite röd.

So far so good, right?

Sen landar mina tankar på det där mörka stället. Det där stället där jag tänker på att ligga med flera killar på samma dag och torka av deras sperma med trosorna, bara för att kunna bära dem med mig nästa gång jag träffar Bus.

Imorgon är det stackars Fotografen som får rida ut efterskalven av det här minisammanbrottet. Vad glad han ska bli.

Inte speciellt sexigt

Meningarna vägrar flyta på och telefonen bevakas tungt. Hörselhallucinationerna har inte varit nådiga. Allt från ett smspip till hans viskande i mitt öra. Frågar hur jag hamnade här och hur det ska sluta. Det svarar han inte på. Hör bara honom kalla mig älskling och älsklingen. Sen tänker jag på henne och hur han säkert kallar henne samma sak.

Knaster

Begravd i arbete. Hinner knappt komma upp för luft och det är väl kanske tur det. För just nu vill jag inte vara över honom. Eller under honom.

Hoppet är det sista

Idag bär jag hellre den mörka skuldkappan än den malätna offerkoftan. Visst, kappan är tung att bära men den täcker samtidigt många av mina blödande sår. Det är viktigt för mig då jag tidigt lärde mig att åsynen av blod drar till sig blodsugare. Tyvärr finns det inget som hindrar att de allra skickligaste av rovdjur luktar sig till mina skador. Får helt enkelt hoppas att de håller sig borta.

Green eggs and ham

Man vaknar och försöker ta sig upp för att lära sig en läxa men det enda man egentligen vill är att falla tillbaka i armarna på fördärvet. Lite frukost först kanske.

Dra på trissor

A man will be imprisoned in a room with a door that's unlocked and opens inwards; as long as it does not occur to him to pull rather than push.

L.W.

Svårt mot svårt

Skakat av mig skulden och skammen och kvar finns bara irritationen, irritationen över att jag tillåter mig själv att bli så illa berörd av hans uppenbara osäkerhet. Jag är också osäker och skör, men det är inte förrän nu jag känner att jag vill medvetet göra honom illa, att jag vill sticka honom med min sylvassa tunga. Har kommit till insikten att det här faktiskt tar ifrån mig mer än vad det ger. Vad jag sen gör med den insikten är förmodligen ingenting.

The fucking nerve of some people

Har inte kunnat koncentrera mig på något annat än Bus idag. Märker hur kan medvetet plågar mig för att hämnas för det han upplever som oförrätter. Liknade mig vid en hora och frågar vad jag ska göra för att göra honom mindre svartsjuk. Han är giftig och dessutom gift. Jag kan verkligen det här.

Hulken

Stakande rader och missförstånd. Bus förtärs av sin svartsjuka och jag kan bara titta på. Jag önskar innerligt att det fanns något jag kunde göra. Har varit på gränsen till tårar hela dagen och passerade just den med råge. Nu är jag tom igen. Helt tom.

Och aldrig stilla står

As a twig trembles, which a bird
Lights on to sing, then leaves unbent,
So is my memory thrilled and stirred;--
I only know she came and went.

As clasps some lake, by gusts unriven,
The blue dome's measureless content,--
So my soul held, that moment's heaven;--
I only know she came and went.

As, at one bound, our swift spring heaps
The orchards full of bloom and scent,
So clove her May my wintry sleeps;--
I only know she came and went.

An angel stood and met my gaze,
Through the low doorway of my tent;
The tent is struck, the vision stays;--
I only know she came and went

Oh, when the room grows slowly dim,
And life's last oil is nearly spent,
One gush of light these eyes will brim,
Only to think she came and went.

/JRL

Tji fick jag, igen

Det var bra mellan mig och Bus i ungefär 12 timmar. Jag sov 6 av dessa 12 timmar. Åh, jag är så söt som trodde att det skulle vara annorlunda den här gången. Kan inte annat än skratta åt min egen dumhet. Skratta gärna med.

Varför är du så underbar?

Det jag minns vill jag inte minnas och det jag inte minns, det finns inte. Kvällen var fantastisk på många sätt och vis. Konstgrejset var precis lagom pretentiöst. Gaye och jag skrattade oss igenom det mesta. Det var skoj att se Fotografen igen. Vi kom överens om att ses i veckan. Ynglingens vackra uppenbarelse syntes också till. Vi utbytte utdragna blickar och lekfulla blinkningar men jag hann inte prata med honom för Gaye drog iväg mig för att gå på köttmarknad. Där mötte vi upp Förr och festade som aldrig förr. Köttmarknaden var som köttmarknader brukar vara. Det var slemmigt och svettigt. Efter tre tequila trivdes jag fint (tequila liksom, bara det). Resten är ett virrvarr av efterfest och motorcykelgäng.

Gravt försvagad av min bakfylla lyckades Bus locka mig i säng. Det var då precis det jag behövde. Hetaste sexet jag haft på länge. Märker dock, nu när det värsta av knullruset lagt sig, att en lömsk känsla av nyförälskelse har spridit sig. Och det är det sista jag behöver.

Blandade känslor skvalpar över

Mina strumpor är genomvåta och fötterna kalla, men magen, den brinner. Jag bör verkligen försöka samla mig, ska bara njuta av vågorna först, innan de försvinner.

Put me out of my misery

Mör och skör.