18.2.09

My rifle, my pony and me

Idag känns det bra skönt att rida ensam mot solnedgången. Har inte haft ångest eller känt oro på hela dagen. Bus tog mer än han gav och var inte heller den han utgav sig för att vara. Nu har jag ett kvitto på det. Ledsen är jag men det är i slutändan hans förlust.

Inga kommentarer: