Fransmannen ringer. Han blir upprörd när jag pratar om hur jag kände att den här mannen förstod mig. Jag hör hur han skakar på huvudet och frustar. Han säger att det bara var inbillning. Han säger att ingen som fått en inblick i mitt innersta skulle kunna hejda sig från att vilja gräva ner sig totalt. Jag säger att han har fel. Vi bråkar en liten stund om det. Jag njuter förstås.
Sen säger han saker som jag behövde höra. Saker som att det inte är fel på mig utan jag passar helt enkelt inte alla. Sen försöker han tuta i mig att det inte betyder att jag inte är tillräckligt bra utan att jag är exklusiv. Jag köper inte argumentet alls men tycker att han är så rar som försöker vända på steken åt mig att jag raskt gaskar upp mig.
Anywho (on purpose), jag känner att jag förlorat en potentiell god vän, något som just i det här fallet gör så mycket mera ont än att förlora en potentiell god älskare.
Eller, kanske inte.
Aj och aj!
10 kommentarer:
Det är väl klart att han gör ;)
Dude, I just got sucker punched, don't you think that that might be enough of a beating for a while? If not, bring it mother fucker, I'll kick your ass all the way to kingdom cum, I mean come. Ahh, guess I'm still a lover, not a fighter at heart.
Hahaha! Dig vill man fan bråka med och krama! Som sagt- the guy that says goodbye to you is out of his mind. Kram den här gången.
Bråk och smällar undanbedes för tillfället. Tack.
Ja förutom smällar på den nakna stjärten. Det klarar jag allt!
Smisk borde du verkligen ha!
Lite lagom mycket bara.
Skicka en kommentar