Lyckan kommer, Lyckan går (ut och löser ett recept på psykofarmaka)

Fick ett smärre psykbryt idag och tror att jag lyckats förstöra något. Det var inte meningen att klösas men plötsligt fick jag svårt att andas. Jag kan bara inte. Det går bara inte. Jag tycker om för mycket, är för bekväm och fattar inte hur det gick till. Kom på mig själv med att toklängta.

Fan fan fan.

Svårt att förklara, svårt att ens förstå. Det är motstridigt och samstämmigt på samma gång. För någon som har ett sug efter konstrasternas spel är det här som knark.

Och jag vet att jag kommer att missbruka.

Och jag vet att den här, han är värd så mycket mer.