Askungen

Ville egentligen inte ut igår kväll. Gjorde motvilligt iordning mig och gav mig ner på stan för att möta upp en vän från förr. Hon hade rest långt och jag kände mig illa tvungen att delta i nattens festligheter med henne. Det var riktigt trevligt ändå. Det var mycket folk ute av någon konstig andledning. Kanske är folk ute och raggar inför alla hjärtans. I alla fall så var det ett sällskap bestående av två attraktiva herrar som undrade om de fick fylla de tomma stolarna vid vårat bord. Hon från Förr sken upp som en sol och började genast flörta med dem båda. Det visade sig att de var kusiner och precis hade flyttat till stan. Kusinerna bjöd på några drinkar och vi diskuterade vilt om olika aspekter av samhällsordningen. Jag lämnade Förr i Kusinernas händer och gick för att pudra näsan.

När jag svassar mot unisextoaletterna är det någon som tar tag i min hand och drar mig lite avsides. Det är Martinimannen. "Undrade när man skulle springa på dig igen" sa han och log ett djävulskt leende. "Springa på och springa på... det här" säger jag och håller upp min infångade hand "är näst intill olagligt frihetsberövande". Han tar ett steg närmare utan att släppa min hand och undrar om jag tänker ringa polisen. Hans blick blixtrar och jag ler. Hans hand är varm och mina knän, som visar sig vara helt opålitliga i hans sällskap, blir svaga. Han kysser min hand lätt och kontakten med hans läppar ger mig gåshud. Jag tittar på honom låtsasirriterad men fuktar mina läppar reflexmässigt. Känner hur mina bröstvårtor styvnar och att pulsen är hög. När hans påverkan når mitt medvetande vaknar jag omedelbart upp ur förtrollningen. Jag drar åt mig min hand och vänder på klacken. Han ropar något efter mig men det går inte att tyda i sorlet. Ringer Förr från toaletten och säger att jag måste hem. Hämtar ut ytterkläderna och för att undvika ännu ett möte med Martinimannen tar med dem ut för att klä på mig. I all hast tappar jag en av mina handskar någonstans.

När jag kommer hem i tryggt förvar har jag ännu ett trevligt utbyte med Fantasin. Jag glömmer allt vad Professorer och Doktorander och Martinimän heter och myser. När jag väl kommer i säng sover jag gott.