Med H blir det tydligen alltid lite till. Han ringde runt nio igår kväll och ville få med mig ut. Förklarade att jag supit sönder mig kvällen innan och orkade inte ens med tanken att berusas igen. "Sätt på tevatten" sa han och la på. Jag var fortfarande bakis och kände inte direkt för sällskap men tankarna på vårt senaste möte gjorde mig genast lite våt. Jag drog på mig ett par tighta jeans och en kofta. Satte upp håret i en slarvig tofs och fyllde tekannan. Hur vet han ens vart jag bor? Jävla Eniro ställer till det för mig.
Han såg arg ut när jag öppnade. "Varför har du inte ringt?" frågade han barskt. Jag log inbjudande och förklarade att jag aldrig kommer ringa honom. Det är inte min grej. Motsägelsen i mitt leende och mina ord såg ut att göra honom lite konfunderad. Han rynkade på ögonbrynen medans han började försöka knäppa upp min kofta. Jag drog av honom jackan och kysste hans hals. Hans händer greppade min rumpa hårt och han lyfte upp mig. Med mina ben runt hans midja stegade han in i vardagsrummet och släppte ner mig på soffan. Drog raskt min kofta över huvudet och satt toppless där i endast mina trånga jeans.
Han dök i princip över mig och vi kysstes. Så skönt med vikten av en man över sig. Han drog ner min gylf och slet i jeansen, jag lyfte ivrigt höfterna mot honom. Mina händer arbetade samtidigt flitigt med att ta fram hans kuk. Jag lät handen glida upp och ner, den pulserade. Mina jeans fastnade vid knäna och han kunde därför inte sära på mina ben ordentligt. Hans hand gled i alla fall lätt in mellan de fuktiga låren. Det var alldeles glatt i springan av fittsaft. Han styrde in kuken och njöt riktigt mycket av den extra friktionen från de ihophållna låren. Jag gnydde av njutning när han bottnade och höll hårt i hans skjorta. Han sa mitt namn om och om igen medans han låg ovanpå mig och juckade allt vildare. Tekannan började tjuta precis innan jag kom. Mina ben darrade och ryckte. Han spände skinkorna och armarna och gav ett sista juck som flyttade på hela soffan.
Komma över på te, en trevlig klyscha.
3 kommentarer:
Förtrollad är jag. Det är så mycket mer än uppraddade snuskiga ord.
Blev det några scones då? Ni kan inte komma och dricka te utan scones ;)
Om förtrollning:
A song of Enchantment I sang me there,
In a green-green wood, by waters fair,
Just as the words came up to me
I sang it under the wild wood tree.
Widdershins turned I, singing it low,
Watching the wild birds come and go;
No cloud in the deep dark blue to be seen
Under the thick-thatched branches green.
Twilight came: silence came:
The planet of Evening's silver flame;
By darkening paths I wandered through
Thickets trembling with drops of dew.
But the music is lost and the words are gone
Of the song I sang as I sat alone,
Ages and ages have fallen on me -
On the wood and the pool and the elder tree.
-Walter de la Mare
Inga scones blev det erik. Vill inte smula ner mer.
Skicka en kommentar