29.8.08
Och så vänder vi på bladet
Slank ur lakanen tidigt tidigt och drog isär gardinerna. Min nakna kropp reflekteras i sovrumsfönstret. Regnet är ännu en tröst. Slänger på mig en stickig kofta och en mössa. Sitter med en stor kopp te vid elden och värmer de bara fötterna. Sommaren är slut och det var på tiden. Hösten har alltid varit den tid jag gillar bäst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Älskar ditt skrivsätt, vackert med mycket mellan raderna. Hoppas på svar...
Det här fick mig att tänka på en dikt av Brontë
Fall, leaves, fall; die, flowers, away;
Lengthen night and shorten day;
Every leaf speaks bliss to me
Fluttering from the autumn tree.
I shall smile when wreaths of snow
Blossom where the rose should grow;
I shall sing when night's decay
Ushers in a drearier day.
/F
Använd inte ä-ordet är du snäll. Sånt orkar jag inte höra ju nu. Hoppas på frågor...
Fint. Tyvärr skiner sommarsolen idag igen. Grr.
Skicka en kommentar