28.9.08

Mysnys

Igår vaknade jag med snorig näsa, röda ögon och en svidande hals. Man kan förtränga svåra känslor men att förtränga svåra förkylningar är då svårare. Behövde egentligen jobba jobba jobba men istället blev jag liggande i ett töcken inlindad i flera täcken.

Jag skickade ett meddelande till Räven och skrev att jag var tvungen att ställa in kvällens konsertbesök p.g.a. sjukdom. När han mot kvällningen fortfarande inte hade svarat blev jag orolig att han inte sett min avbokning. Omtänksam och rar som jag är skulle jag precis till att ringa honom för att dubbelkolla när det ringer på dörren.

Atjoo atjooo. Ligger kvar i sängen, vägrar gå upp. Atjoo atjoo igen.

Sen börjar telefonen tjuta. Det är Räven. "Jag står utanför din dörr, var snäll och öppna" säger han bestämt. Jag försöker förklara att jag är sjuk och att smittrisken är stor och om han inte råkar ha en skyddsdräkt på sig så är det nog inte en bra idé att han kommer in. Han skrattar och börjar hetsbanka på dörren.

Jag är för svag för att tjafsa. Masar mig upp och öppnar.

"Men gumman!" utbrister när han ser hur ömklig jag faktiskt är. Han omfamnar mig och pussar mig i pannan. "Ingen feber i alla fall" konstaterar han snabbt.

Han har med sig en kasse med mat, en film och smågodis. Han tappar upp ett varmt bad åt mig och kommer in med ett glas whiskey. Jag ligger och flyter i vattnet medans han lagar middag. I vanliga fall ogillar jag starkt att någon håller på och donar i mitt kök men i mitt tillstånd var jag glad över att slippa behöva stå vid spisen.

Han kollar till mig lite då och då för att försäkra sig om att jag inte drunkat. När maten är klar kommer han med en handduk. Jag småsnörvlar medans han omsorgsfullt torkar av mina ben och mina armar. Jag märker att han är hård. Precis när jag tror att det hela ska eskalera sveper han handduken runt mina axlar och säger åt mig att komma till köket.

Snopen drar jag på mig morgonrocken. Han hade dukat fint. Städat upp efter sig hade han också gjort. Plus i kanten. Att döma av mitt nedsatta smaksinne är maten god. Ett plus till.

Efter middagen sätter vi oss i soffan. Han smeker mig över ryggen. Halvvägs igenom filmen tar han min hand. När filmen är slut ber han mig luta mig tillbaka. Han gosar ner sig mellan mina lår. Slickar och slickar. Efter jag kommit och innan han går, stoppar han om mig.

När jag vaknar känner jag mig faktiskt bättre. Man borde kunna köpa en dos PFK (pojkvän för kvällen) receptfritt på apoteket.

2 kommentarer:

Tillsammans-bloggen sa...

Vilket rävgift..

Lust och Fägring sa...

Det var snarare mina lår som fungerade som rävsax.