Har dragit igen de tjocka gardinerna. Jag vill bara sova. Sova tills det är dags för nästa dos. Det är hemskt att vänta när man ömmar. Det tar inte många tankevändor innan man börjar undra om man inbillat sig alltihop. Man går mentalt igenom bevisen. Ett kvarglömt plagg, en använd kondom, doften på kudden. Ja, han måste finnas. Måste.
Bus betyder jobbiga förhinder och tråkiga förbud men det enda jag kan tänka på just nu är att dra lite i hans förhud.
3 kommentarer:
Förhinder? Förhinder liksom? Så jävla illa. Du förtjänar bättre.
Åh det är så hemskt det där när allt känns som en dröm bara. Som att det inte finns annat i ens eget huvud. Hoppas du får fler bevis! Kram
Mmm jag börjar inse det.
Bevisen bara försvann upp i rök.
Skicka en kommentar