Alla mina smutsiga tankar om Ynglingen (lugn han är laglig), får mig att känna att jag kanske förtjänar lite smisk.
Det är inte mycket som slår känslan av en handflata mot skinkan.
*Se kommentarerna
29.10.08
Hmm
Ok, ok, han är mer än en distraktion, men än så länge endast en abstraktion, för den här gränsen kan jag bara inte strunta i.
Tror jag.
Eller?
Nämde jag att han var rödhårig?
Precis som Räven, fast yngre och fastare.
Tror jag.
Eller?
Nämde jag att han var rödhårig?
Precis som Räven, fast yngre och fastare.
Lucky duck
Jag har en ny beundrare. Han är rödhårig och sjukt olämplig.
Äntligen får man en distraktion.
Äntligen får man en distraktion.
27.10.08
Sniff the rug
Handledaren kom tillbaks idag efter en kort föreläsningsturné. Han studsade in på mitt rum och gav mig en grabbig kram. Sen studsade vi ut på lunch.
Han var annorlunda, hade som en ny energi. Han måste ha blivit ordentligt stärkt av tiden han spenderat gnuggandes armbågar med the Ivy League.
Han berättar att han fått pengarna han sökt. Varenda miljon.
Jag blir riktigt glad av att höra detta. Det är hur stort som helst. Jag gratulerar och gratulerar.
Han ler brett, tittar mig i ögonen, och säger att nu kan jag glömma att jag blir av med honom.
Han var annorlunda, hade som en ny energi. Han måste ha blivit ordentligt stärkt av tiden han spenderat gnuggandes armbågar med the Ivy League.
Han berättar att han fått pengarna han sökt. Varenda miljon.
Jag blir riktigt glad av att höra detta. Det är hur stort som helst. Jag gratulerar och gratulerar.
Han ler brett, tittar mig i ögonen, och säger att nu kan jag glömma att jag blir av med honom.
Whipped
Män som går i koppel är nog inte riktigt min grej. Näää, frigående män är det som står på menyn.
26.10.08
Materialist, javisst
Det känns hemskt att erkänna det men min runda på stan fick mig faktiskt att må lite bättre. Jag köpte bland annat en underbar kappa. Den är så vacker, ett riktigt hantverk.
Jag har gått omkring i lägenheten iförd endast kappan hela denna bakisdag och oj vad jag har njutit av känslan av tygets textur mot min nakna hud.
Jag kan lita på att kappan håller mig varm men jag tror inte att den kan skydda mot den hårda sanningen.
Jag är ensam nu.
Jag har gått omkring i lägenheten iförd endast kappan hela denna bakisdag och oj vad jag har njutit av känslan av tygets textur mot min nakna hud.
Jag kan lita på att kappan håller mig varm men jag tror inte att den kan skydda mot den hårda sanningen.
Jag är ensam nu.
Elfenbenstornets avfall
Hamnade på en middag med ett gäng distanslösa, psuedointellektuella akademikersvin. Prettodoften från denna olidliga afton sitter kvar i porerna. Jag hatar folk som bara för att de har lärt sig att svänga med kulturella fält och hypersurrealistiska narrativ, tror att de kan förklara estetikens essens. Jag borde ignorera sådan ignorans men jag blev bara så sjukt provocerad av deras illa förtäckta osäkerhet.
Under förrätten hann tjejen som satt mittemot namedroppa varenda författare som Vertigo givit ut de senaste fem åren. Min bordsherre trodde att han var Julian Schnabel. Dessa två saker i kombination med min saknad fick mig att hinka vin. Jag blev apfull och hade vid kvällens slut påpekat för var och en att de hade ett kvastskaft uppkört i röven.
Under förrätten hann tjejen som satt mittemot namedroppa varenda författare som Vertigo givit ut de senaste fem åren. Min bordsherre trodde att han var Julian Schnabel. Dessa två saker i kombination med min saknad fick mig att hinka vin. Jag blev apfull och hade vid kvällens slut påpekat för var och en att de hade ett kvastskaft uppkört i röven.
25.10.08
Nouveau riche
Fransmannen hör direkt att något inte står rätt till. Efter att han försäkrat mig tusen gånger om att han vill veta, berättar jag om hela fadäsen. När jag berättat klart håller jag andan och stålsätter mig för ännu en utskällning. Det är alldeles tyst i luren. Jag hör hur han suger på cigaretten sin. Jag kniper igen ögonlocken så hårt att jag ser stjärnor.
"Ahhh mon petit papillon..." viskar han när han blåser ut röken. Han är inte arg på mig. Inte arg alls. Och det är så skönt att mina knän nästan ger vika. Han säger oväntat kloka saker. Lugnande saker. Jag snörvlar och mmmar. Jag känner hur jag sakta blir rikare på livslust.
Sen hör jag i bakgrunden hur hans assistent kommer in och säger att de måste iväg. Han svär åt att han måste avsluta men säger att han lovar att ringa så snart han får chansen. Det var flera dagar sen.
Nu när jag kollar mitt saldo för att se om min lön kommit ser jag att han satt in tjugo papp på mitt konto och jag känner mig fattig igen.
Får se hur jag känner mig efter en tur på stan.
"Ahhh mon petit papillon..." viskar han när han blåser ut röken. Han är inte arg på mig. Inte arg alls. Och det är så skönt att mina knän nästan ger vika. Han säger oväntat kloka saker. Lugnande saker. Jag snörvlar och mmmar. Jag känner hur jag sakta blir rikare på livslust.
Sen hör jag i bakgrunden hur hans assistent kommer in och säger att de måste iväg. Han svär åt att han måste avsluta men säger att han lovar att ringa så snart han får chansen. Det var flera dagar sen.
Nu när jag kollar mitt saldo för att se om min lön kommit ser jag att han satt in tjugo papp på mitt konto och jag känner mig fattig igen.
Får se hur jag känner mig efter en tur på stan.
Fiskarna i havet
Det slog mig att gå ut ikväll och slå mig blodig mot en bardisk. Istället bänkade jag mig vid brasan med ett glas Merlot och tankar på hur det var då. Glöden och vinet värmer medans jag sitter och försöker ha förståelse för Bus iskalla reaktion.
Jag måste klura ut hur jag ska få in i hans stora skalle att han måste ha lite högre ambitioner vad det gäller vår relation.
Fy, tänk om han bara är en hunsad typ som nöjer sig med kryddande nyp?
Suck och stön, skicka ett av dina metspön.
Äh vem tror jag att jag lurar? Vi vet alla att jag sitter och tjurar.
Jag måste klura ut hur jag ska få in i hans stora skalle att han måste ha lite högre ambitioner vad det gäller vår relation.
Fy, tänk om han bara är en hunsad typ som nöjer sig med kryddande nyp?
Suck och stön, skicka ett av dina metspön.
Äh vem tror jag att jag lurar? Vi vet alla att jag sitter och tjurar.
24.10.08
Snälla rara inte så underbara
Lester har alltid varit på det klara att jag inte träffar honom bara, men när han fick höra vad jag känner för just Bus blev han plötsligt väldigt burdus. Kvällen till ära saknade även jag stil och han fick sig en ordentlig örfil.
Våld föder våld och plötsligt är man täckt. Det skedde i panikens hetta och var inget som jag kunde förutsätta.
Utan något egentligt skuldbeläggande kan jag bara säga att ett nej verkade eggande, så efter mycket pin sa jag ja med uppgiven min. Tack och lov blev det skottet som fick Lester att vakna upp ur vredesutbrottet. Detta följdes av bådas tårar och insikten att jag omger mig med dårar.
Det som för mig kan summeras som in och ut, utan sprut, fick däremot Bus att sparka bakut. Och det var inte Lester som träffades av slaget utan jag som fick stå till svars för "samlaget."
Jag ber om ursäkt för alla rim men de tar liksom udden av det hela, gör det lättare att spela.
Våld föder våld och plötsligt är man täckt. Det skedde i panikens hetta och var inget som jag kunde förutsätta.
Utan något egentligt skuldbeläggande kan jag bara säga att ett nej verkade eggande, så efter mycket pin sa jag ja med uppgiven min. Tack och lov blev det skottet som fick Lester att vakna upp ur vredesutbrottet. Detta följdes av bådas tårar och insikten att jag omger mig med dårar.
Det som för mig kan summeras som in och ut, utan sprut, fick däremot Bus att sparka bakut. Och det var inte Lester som träffades av slaget utan jag som fick stå till svars för "samlaget."
Jag ber om ursäkt för alla rim men de tar liksom udden av det hela, gör det lättare att spela.
At cnasehn
Bokstäverna har dansat fram och tillbaka. De har inte bildat ord än men vissa har hittat varandra och försöker tränga ihop sig.
23.10.08
Much ado about nothing
Lester var länge den som skavde. Sen kom Bus. Han invaderade varenda cell och blev snabbt mitt syre. För första gången på länge ville jag låta känslorna vara med och leka. Eller ville och ville, med Bus fanns det inget val, det var en självklarhet. Han beslagtog hela mitt väsen och jag gillade det. Älskade det.
Det visade sig dock snabbt att Bus innebar hel del brus. Han tänkte inte ta något beslut. Nej, istället ville han bara insinuera och onanera.
Så jag väntade. Väntade tills jag höll på tappa mitt förstånd. Behövde distans och tog avstånd.
En ynka vecka senare var vi där igen, tittandes längtansfullt på varandra från varsin sida av avgrunden. Han vinkande och jag log. Jag hade saknat honom så mycket att jag nästan dog.
När Bus börjar inse vad skavande betyder, kräver hans svartsjuka att jag lyder. För att vi ska kunna vara tillsammans vill han att jag och Lester ska göra upp, och jag försöker självklart vara till lags, jag är en jävla mupp.
Tror att det kommer göra en skillnad. Att det kommer vara det som får honom att inse att vi är menade för varandra.
Sen blir det svart.
Och plötsligt går jag från att vara älskling till att vara avskum.
Det visade sig dock snabbt att Bus innebar hel del brus. Han tänkte inte ta något beslut. Nej, istället ville han bara insinuera och onanera.
Så jag väntade. Väntade tills jag höll på tappa mitt förstånd. Behövde distans och tog avstånd.
En ynka vecka senare var vi där igen, tittandes längtansfullt på varandra från varsin sida av avgrunden. Han vinkande och jag log. Jag hade saknat honom så mycket att jag nästan dog.
När Bus börjar inse vad skavande betyder, kräver hans svartsjuka att jag lyder. För att vi ska kunna vara tillsammans vill han att jag och Lester ska göra upp, och jag försöker självklart vara till lags, jag är en jävla mupp.
Tror att det kommer göra en skillnad. Att det kommer vara det som får honom att inse att vi är menade för varandra.
Sen blir det svart.
Och plötsligt går jag från att vara älskling till att vara avskum.
Jag bleknar
I want to hold the hand inside you
I want to take a breath that's true
I look to you and I see nothing
I look to you to see the truth
You live your life
You go in shadows
You'll come apart and you'll go black
Some kind of night into your darkness
Colors your eyes with what's not there
I want to take a breath that's true
I look to you and I see nothing
I look to you to see the truth
You live your life
You go in shadows
You'll come apart and you'll go black
Some kind of night into your darkness
Colors your eyes with what's not there
22.10.08
Flagellant
Nu har jag piskat mig själv så blodig med tankar om svartsjuka och hat och vad det innebär att älska någon, att känslorna dränerats.
Hoppas att jag kan sova.
Jag är så trött att jag glömde att dra på mig pyjamasbyxorna när jag gick ner för att tjuvtvätta.
Hoppas att jag kan sova.
Jag är så trött att jag glömde att dra på mig pyjamasbyxorna när jag gick ner för att tjuvtvätta.
Post hoc (ph)allacy
Jag skrev att jag ska skylla mig själv men det var faktiskt inte mitt fel. Visst jag tog några halvtaskiga beslut på vägen men det är för i helvete inte samma sak som att be om det. Jag berättade och då las skulden på mig, man tog hans parti. För hur skulle jag som är så felfri och klok kunna låta något sådant hända om det inte var meningen? Om det inte var det jag egentligen ville? Det är i sådana här tankar som det egentliga felet ligger, kan jag tycka.
Att falla från en piedestal gör ont.
Att falla från en piedestal gör ont.
21.10.08
Skyll mig själv
Jag ville vara hans Sweet Jane men nu vet jag inte om jag kan förmå mig att stå på hörnet och längta efter att han ska komma hem. Det är fruktansvärt kallt.
Det är svårare att vara älskad än att älska, för när man är älskad kan man plötsligt utvecklas till någonting.
Det jag tyvärr är orolig för är att han inte ser mig som någon utan bara som ett ting.
Det är svårare att vara älskad än att älska, för när man är älskad kan man plötsligt utvecklas till någonting.
Det jag tyvärr är orolig för är att han inte ser mig som någon utan bara som ett ting.
When you came in the air went out
Duschar extremt varmt och önskar att jag vore en vampyr.
Sen slår det mig att jag kanske redan är en sorts vampyr. En som suger musten och lusten ur folk. Det konstiga är att det inte när mig, utan snarare tömmer mig, för när jag får tillfälle att sluka så driver slukandet oftast ut känslor och medlidande.
Att leva som jag gör, utan ett fast sammanhang, utan kontinuerlig kontakt med vänner eller älskare, gör att jag är fri att göra det jag behagar när jag behagar. Jag har inte band. Jag behöver inte uppträda linjärt. Och det kan ju vara kul.
Fast utan band har man inte heller ett nät. Det finns inget som fångar upp en när man faller mot marken.
Nu har det visat sig att den sorts utsugare jag är inte har speciellt bra läkkött.
Sen slår det mig att jag kanske redan är en sorts vampyr. En som suger musten och lusten ur folk. Det konstiga är att det inte när mig, utan snarare tömmer mig, för när jag får tillfälle att sluka så driver slukandet oftast ut känslor och medlidande.
Att leva som jag gör, utan ett fast sammanhang, utan kontinuerlig kontakt med vänner eller älskare, gör att jag är fri att göra det jag behagar när jag behagar. Jag har inte band. Jag behöver inte uppträda linjärt. Och det kan ju vara kul.
Fast utan band har man inte heller ett nät. Det finns inget som fångar upp en när man faller mot marken.
Nu har det visat sig att den sorts utsugare jag är inte har speciellt bra läkkött.
Sug på den
Tvingat mig upp. Han söker tröst annorstädes. Tur att man måste jobba. Annars hade jag nog inte orkat. Med livet.
20.10.08
All publicity is good publicity
Det är lustigt hur korkade människor kan vara, hur de inte förstår att det finns olika motiv till saker, att de sen provoceras av det de inte förstår och hur de till sist så välvilligt visar upp sin okunskap.
Jag tycker synd om folk med så begränsad verklighetsuppfattning. Att de inte har fantasi nog att fatta att vissa faktiskt är gränslösa är tragiskt. Men känner man sig hotad så kanske man måste övertyga sig själv om att det inte finns. För finns det inte så kan det inte göra en illa.
Hur fel kan man ha liksom?
Jag tycker synd om folk med så begränsad verklighetsuppfattning. Att de inte har fantasi nog att fatta att vissa faktiskt är gränslösa är tragiskt. Men känner man sig hotad så kanske man måste övertyga sig själv om att det inte finns. För finns det inte så kan det inte göra en illa.
Hur fel kan man ha liksom?
Det är mörkt nu
In going from room to room in the dark,
I reached out blindly to save my face,
But neglected, however lightly, to lace
My fingers and close my arms in an arc.
A slim door got in past my guard,
And hit me a blow in the head so hard
I had my native simile jarred.
So people and things don't pair any more
With what they used to pair with before.
/RF
I reached out blindly to save my face,
But neglected, however lightly, to lace
My fingers and close my arms in an arc.
A slim door got in past my guard,
And hit me a blow in the head so hard
I had my native simile jarred.
So people and things don't pair any more
With what they used to pair with before.
/RF
19.10.08
Don't look at me you
När det händer jobbiga saker, saker som man inte ville skulle hända, då brukar jag låtsas att det blev precis som jag egentligen menade att det skulle bli. Det går inte att låtsas den här gången så istället gråter jag. Det är så skönt.
Synd bara att man inser saker för sent. Synd att man inte är synsk. Synd att man bara är människa.
Synd att ett nej inte räcker. Och inte fem heller. Men jag inser mer och mer att den största synden är att helt överge någon som går på knäna bara för att ens ego fått sig en törn.
Synd bara att man inser saker för sent. Synd att man inte är synsk. Synd att man bara är människa.
Synd att ett nej inte räcker. Och inte fem heller. Men jag inser mer och mer att den största synden är att helt överge någon som går på knäna bara för att ens ego fått sig en törn.
Ett stycke
Jag darrar. Det är inte ok. Det är så inte ok. Något hände och nu blir ingenting detsamma. Jag borde ha varit tyst men jag kunde inte. Jag ville inte vara oärlig. Inte mot honom.
Jag var för kaxig. Trodde att läget var under kontroll. Jag trodde att jag kunde klara allt men jag försatte mig i en svår situation och klarade mig inte ur den. Nu har jag blåmärken och ingen axel som fångar upp tårarna. Det är så jävla sämst.
Många kanske tycker att om man går in i en bur med ett rovdjur så får man skylla sig själv. Jag vet inte vad jag tycker än.
Jag var för kaxig. Trodde att läget var under kontroll. Jag trodde att jag kunde klara allt men jag försatte mig i en svår situation och klarade mig inte ur den. Nu har jag blåmärken och ingen axel som fångar upp tårarna. Det är så jävla sämst.
Många kanske tycker att om man går in i en bur med ett rovdjur så får man skylla sig själv. Jag vet inte vad jag tycker än.
18.10.08
Eller enligt ökning
Jag vet inte om jag nämnt det men förra veckan sprang jag på Mäklaren. Han och jag busade lite hos Rika Flickan för ett bra tag sen och nu frågade han om vi inte skulle ta oss en bit mat. Han hade ju fått mätta min aptit på sex så varför inte låta honom mätta magen också tänkte jag.
Han kom och hämtade upp mig vid min port och var bra jävla het. Han hade en ursnygg cremefärgad yllerock och svarta skinnhandskar som fick mig att tänka på strypsex.
Vi gick till en heltjusig restaurang och åt en halvgod middag. Han pratade marknad och ekonomisk kris och jag lät det dyra vinet skölja bort min stress. Jag avbröt honom och talade om att jag funderar på att flytta till en husvagn. Det tyckte han var roligt. Han trodde nog inte att jag menade allvar.
Han följde med mig hem. Vi stod och småpratade lite i köket samtidigt som jag korkade upp en överbliven Moët. Han sa att han gillade mina körsbärsbänkar och frågade om jag renoverat nyligen. Jag frågade om han inte kunde ta och stoppa undan sin mäklarinstinkt och istället ta fram sin mäklarkuk.
Efter det var sagt tänkte vi ta oss till det rymliga sovrummet, men vi var så ivriga att vi istället knullade mot en av spegeldörrarna i den välkomnande hallen, och oj vad det spilldes säd på fiskbensparketten.
Allt som allt var det en trevlig värdering.
Han kom och hämtade upp mig vid min port och var bra jävla het. Han hade en ursnygg cremefärgad yllerock och svarta skinnhandskar som fick mig att tänka på strypsex.
Vi gick till en heltjusig restaurang och åt en halvgod middag. Han pratade marknad och ekonomisk kris och jag lät det dyra vinet skölja bort min stress. Jag avbröt honom och talade om att jag funderar på att flytta till en husvagn. Det tyckte han var roligt. Han trodde nog inte att jag menade allvar.
Han följde med mig hem. Vi stod och småpratade lite i köket samtidigt som jag korkade upp en överbliven Moët. Han sa att han gillade mina körsbärsbänkar och frågade om jag renoverat nyligen. Jag frågade om han inte kunde ta och stoppa undan sin mäklarinstinkt och istället ta fram sin mäklarkuk.
Efter det var sagt tänkte vi ta oss till det rymliga sovrummet, men vi var så ivriga att vi istället knullade mot en av spegeldörrarna i den välkomnande hallen, och oj vad det spilldes säd på fiskbensparketten.
Allt som allt var det en trevlig värdering.
16.10.08
Alla goda ting är tre
Dagen har varit lång. Började med att jag försov mig vilket berodde på att jag faktiskt var vaken en bra bit in på natten, något jag idag har ljugit om. När jag väl lyckats bli varm i analyskläderna börjar Valpen gnälla. Snart avlivar jag honom alltså. Sen när jag absolut inte har tid att grovhångla i maskinrummet kommer Räven indansandes snyggare än snyggast. Har aldrig sett honom så fin. Jag stal en puss och kastade sen ut honom.
Bus och jag har allvarliga kommunikationsproblem. Egentligen kommunicerar vi kanske inte alls. Jag har saker som jag bara måste berätta. Det är dels insiktsfulla åsikter om hur det borde vara och även saker som tynger mig. Det är också saker som jag är rädd att han inte kommer tycka om men som han behöver höra.
Han kan däremot inte prata. Hans tre ynka ord har gått från "jag saknar dig" till "kan nog inte", vilket får mig att luta åt "dra åt helvete." Men sen räddar han sig i sista sekunden med "nu ringer jag" och jag vill bara skrika "jag älskar dig."
Men innan jag hinner säger han "jag måste gå."
Nu har jag intorkad sperma på brösten och tänker inte tvätta bort det.
Så det så.
Bus och jag har allvarliga kommunikationsproblem. Egentligen kommunicerar vi kanske inte alls. Jag har saker som jag bara måste berätta. Det är dels insiktsfulla åsikter om hur det borde vara och även saker som tynger mig. Det är också saker som jag är rädd att han inte kommer tycka om men som han behöver höra.
Han kan däremot inte prata. Hans tre ynka ord har gått från "jag saknar dig" till "kan nog inte", vilket får mig att luta åt "dra åt helvete." Men sen räddar han sig i sista sekunden med "nu ringer jag" och jag vill bara skrika "jag älskar dig."
Men innan jag hinner säger han "jag måste gå."
Nu har jag intorkad sperma på brösten och tänker inte tvätta bort det.
Så det så.
15.10.08
Tomt
She lifts her skirt up to her knees
Walks through the garden rows with her bare feet, laughing
I never learned to count my blessings
I choose instead to dwell in my disasters
Walks through the garden rows with her bare feet, laughing
I never learned to count my blessings
I choose instead to dwell in my disasters
Undra på
Jag träffade en speciell man för några år sedan. Vårt utbyte pågick inte under särskilt lång tid men jag tänker fortfarande på honom då och då. Han var djup utan att vara pretentiös, han hade en svårmodig sida som var enormt tilldragande och så var han fantasifull. Vi lekte nätterna igenom.
Han har liksom fastnat.
Att återuppta kontakten känns inte aktuellt, det skulle bara vara annorlunda och förmodligen rätt stelt. Samtidigt undrar jag om han tänker på mig. Förhoppningsvis gör han det åtminstone från och till.
Han har liksom fastnat.
Att återuppta kontakten känns inte aktuellt, det skulle bara vara annorlunda och förmodligen rätt stelt. Samtidigt undrar jag om han tänker på mig. Förhoppningsvis gör han det åtminstone från och till.
GPS någon?
Just nu begår jag bara misstag ef(t)er misstag. Jag hittar inte nödbromsen eller nödutgången. Jag hittar inte ens min mössa. Lägger mig i sängen och känner mig alldeles snurrig. Meddelandena och telefonsamtalen haglar. Alla pockar på min uppmärksamhet och jag vet att jag inte räcker till. Med sexdriften som kompass har jag hamnat vid ett vägskäl och är desorienterad.
Ett, tu, tre
Jag vaknade i panik. Hade en konstig känsla, en känsla av att någon stod intill och tittade på mig medan jag sov. Jag tänder lampan och försöker andas djupt. Jag sträcker mig efter mobilen för att kolla vad klockan kan vara och ser att jag fått ett meddelande från Bus.
Han hade skrivit tre ynka ord, tre ynka ord som får mig att bli argare än argast.
Varför händer det här mig? Jo för att jag förtjänat det.
Han hade skrivit tre ynka ord, tre ynka ord som får mig att bli argare än argast.
Varför händer det här mig? Jo för att jag förtjänat det.
14.10.08
Det kommer bli bra
Igår ville jag bara att någon som skulle hålla om mig. Trösta och kramas. Idag ville jag bara bli bunden och nyttjad.
Just nu pågår förhandlingar i mitt inre. Det är rätt intensivt att försöka manövrera ut sig själv.
"What do I have to do?"
"Grow up!"
Just nu pågår förhandlingar i mitt inre. Det är rätt intensivt att försöka manövrera ut sig själv.
"What do I have to do?"
"Grow up!"
Not by the hair of my chinny chin chin
Kan inte sova. Känner mig fundersam såhär i natten. Vet inte om det beror på månen eller om det är på grund av att det är någon som knackar. Någon som redan varit inne och härjat men som gick. Han gick, stängde inte ens dörren efter sig, och nu vill han in igen.
Jag brukar säga att de gärna får göra slut med mig men att de ska ge fan i att överge mig. Men den här rackarn, det struntade han i, för han övergav som ingen annan. Gång på gång på gång.
Och varje gång på gång var det lika förödande. För varje gång på gång hoppades jag, trodde jag, för så dum är jag.
Men den här gången kan han knacka bäst han vill, för medans han var borta passade jag på att mura igen.
Jag brukar säga att de gärna får göra slut med mig men att de ska ge fan i att överge mig. Men den här rackarn, det struntade han i, för han övergav som ingen annan. Gång på gång på gång.
Och varje gång på gång var det lika förödande. För varje gång på gång hoppades jag, trodde jag, för så dum är jag.
Men den här gången kan han knacka bäst han vill, för medans han var borta passade jag på att mura igen.
J & J
Ow, you're off and runnin'
Run just like you're scared
Run just like a grey dog
Run just like a deer
Something in the bushes
Starin' out at you
Starin' at your feelings
Feelin' like you do
One way rider
One way down the road
Baby, I'm right beside you
Everywhere you go
Run just like you're scared
Run just like a grey dog
Run just like a deer
Something in the bushes
Starin' out at you
Starin' at your feelings
Feelin' like you do
One way rider
One way down the road
Baby, I'm right beside you
Everywhere you go
13.10.08
Förtroligt samtal, otroligt samlag
Doktorn drog blixtsnabbt upp gylfen. Jag flinade. Eftersom jag redan sett färgen på hans kalsipper tyckte han att han kanske borde presentera sig. Jag höll med.
Efter ungefär tre timmars flirtigt snick snack var vi på väg hem till honom. De hätska diskussionerna vi haft bådade gott inför det stundande hånglet. Han höll inte med om ett skit, tokvägrade att förstå och till slut ville jag bara suga kuken hans blå (nu blev det inte riktigt så men ändå).
Doktorn bodde i en stor våning. Alltså gigantico. Han hade ärvt den av en e(x)centrisk släkting, jag minns inte vem. Det luktade i alla fall mormor, vilket jag påpekade. Vi gick in i salongen och satte oss på en knarrig tantsoffa. Vi delade en skönt hetsig, något fylleslafsig, kyss. Han stannar upp för att berätta att han velat smeta ut mitt läppstift ända sen han såg mig dutta på det.
Det är ljuvligt att ha hans mörka, sträva röst viskandes i mitt öra. Jag ber honom berätta vad mer han vill göra. Sen är det bara att köra.
Efter ungefär tre timmars flirtigt snick snack var vi på väg hem till honom. De hätska diskussionerna vi haft bådade gott inför det stundande hånglet. Han höll inte med om ett skit, tokvägrade att förstå och till slut ville jag bara suga kuken hans blå (nu blev det inte riktigt så men ändå).
Doktorn bodde i en stor våning. Alltså gigantico. Han hade ärvt den av en e(x)centrisk släkting, jag minns inte vem. Det luktade i alla fall mormor, vilket jag påpekade. Vi gick in i salongen och satte oss på en knarrig tantsoffa. Vi delade en skönt hetsig, något fylleslafsig, kyss. Han stannar upp för att berätta att han velat smeta ut mitt läppstift ända sen han såg mig dutta på det.
Det är ljuvligt att ha hans mörka, sträva röst viskandes i mitt öra. Jag ber honom berätta vad mer han vill göra. Sen är det bara att köra.
12.10.08
Vilken fjant man är
Att ha mig på halsen är nog inte alltför angenämt. Jag är störig och rörig och obönhörlig. Efter talet var Doktorn omringad av flera kvinnoklasar som fnissade och åmade sig. Något sådant skulle aldrig falla mig in. Nej, nej, inte ställer jag mig och trängs med kreti och pleti för att få audiens. Istället sippar jag martini på avstånd och betraktar mitt byte. Jag vill veta mer innan jag sätter in min stöt. Han börjar se en smula obekväm ut där i klungan. Kvinnorna och blåsan trycker nog på. Han drar i kragen sin och flackar med blicken. Snart ursäktar han sig säkert för att uppsöka herrarnas.
Mycket riktigt, någon minut senare rör han sig igenom havet med beundrarinnor och går mot toaletterna. Av någon anledning kände jag precis då att det var dags att bättre på läppstiftet. När han kommer ut står jag vid spegeln och duttar fingret mot underläppen.
"Vad fint det blir" säger han och ställer sig brevid mig. Våra ögon möts. "Jag har inte målat utanför då?" frågar jag och plutar som en fisk. "Nejdå, inte vad jag kan se" svarar han och skrattar. "Bra!" konstaterar jag.
Jag bryter vår ögonkontakt och tittar istället efter om jag har något i tänderna. Jag ser i ögonvrån att han står kvar och ser lite frågande ut. Han ska precis till att röra sig bort när jag sträcker ut min hand och fångar in hans arm. Jag vänder mig mot honom. Han ser jävligt nöjd ut. "Var det något mer?" frågar han lite kaxigt.
"Mmm..." svarar jag och tittar honom i skrevet "...du har glömt att stänga gylfen."
Mycket riktigt, någon minut senare rör han sig igenom havet med beundrarinnor och går mot toaletterna. Av någon anledning kände jag precis då att det var dags att bättre på läppstiftet. När han kommer ut står jag vid spegeln och duttar fingret mot underläppen.
"Vad fint det blir" säger han och ställer sig brevid mig. Våra ögon möts. "Jag har inte målat utanför då?" frågar jag och plutar som en fisk. "Nejdå, inte vad jag kan se" svarar han och skrattar. "Bra!" konstaterar jag.
Jag bryter vår ögonkontakt och tittar istället efter om jag har något i tänderna. Jag ser i ögonvrån att han står kvar och ser lite frågande ut. Han ska precis till att röra sig bort när jag sträcker ut min hand och fångar in hans arm. Jag vänder mig mot honom. Han ser jävligt nöjd ut. "Var det något mer?" frågar han lite kaxigt.
"Mmm..." svarar jag och tittar honom i skrevet "...du har glömt att stänga gylfen."
Balancing act
The most attractive are not those who allow us to kiss them at once (we soon feel ungrateful) or those who never allow us to kiss them (we soon forget them), but those who coyly lead us between the two extremes.
-Alain de Botton
-Alain de Botton
11.10.08
Doktorn kan (få mig att) komma
Jag hade sett Doktorn när jag äntrade festlokalen men tyckte inte att han var speciellt märkvärdig. Visst, han var pojkaktigt söt, hade stiliga kläder och påminde en smula om Bus i håret, men mycket mer än så var det inte.
Jag hade placerats vid ett bord med riktiga torrisar. Det var otroligt stelt under förrätten. Efter det att vinet hade börjat verka steg dock stämningen markant. Det lossades på slipsar och alla vart något rödmosiga. När min bordsherre "råkar" gnida sitt ben mot mitt en gång för mycket markerar jag genom att stämpla honom med min vassa klack. Han förstår och återgår till att enbart stirra ner i min urringning.
Det hålls en hel radda med långrandiga tal och det framförs en handfull sånger med krystad text. Sen är det Doktorns tur att få ordet. Hans röst är så mörk och så sträv att håren i nacken reser sig. Efter tre meningar äter publiken ur hans hand. Han är charmig och kvick.
Jag kan se hur alla kvinnor slickar sig om munnen och männen är fulla av beundran. När han talat klart får han stående ovationer och mig på halsen.
Jag hade placerats vid ett bord med riktiga torrisar. Det var otroligt stelt under förrätten. Efter det att vinet hade börjat verka steg dock stämningen markant. Det lossades på slipsar och alla vart något rödmosiga. När min bordsherre "råkar" gnida sitt ben mot mitt en gång för mycket markerar jag genom att stämpla honom med min vassa klack. Han förstår och återgår till att enbart stirra ner i min urringning.
Det hålls en hel radda med långrandiga tal och det framförs en handfull sånger med krystad text. Sen är det Doktorns tur att få ordet. Hans röst är så mörk och så sträv att håren i nacken reser sig. Efter tre meningar äter publiken ur hans hand. Han är charmig och kvick.
Jag kan se hur alla kvinnor slickar sig om munnen och männen är fulla av beundran. När han talat klart får han stående ovationer och mig på halsen.
Moonlight maze
Gårdagens fest gör sig fortfarande påmind i form av ett värkande huvud och ett sugmärke på insidan av mitt vänstra lår. Måste ta mig katten, dricka lite vatten. Inatt knullade jag han med doktorshatten.
Tjoho!
Tjoho!
9.10.08
Jedi mind tricks
Låter trosorna falla till golvet. Står bara en stund brevid sängen och andas djupt. Blundar. Tänker på hur han ler. Hur han tar på mig, tar i mig. Jag tror mig kunna förnimma smaken av hans läppar. Kroppen blir alldeles varm, jag lägger mig i sängen och plötsligt så ligger han där brevid mig.
Han säger att jag är fin, att jag gör honom lyckligare än han trodde var möjligt. Att han inte kan vara utan mig.
Allt detta säger han utan att jag behöver säga ett endaste dugg.
Han säger att jag är fin, att jag gör honom lyckligare än han trodde var möjligt. Att han inte kan vara utan mig.
Allt detta säger han utan att jag behöver säga ett endaste dugg.
8.10.08
100
Idag hade jag många ögon på mig och jag gillade det. Jag gillade hur de tittade upp och ner och upp igen, hur de följde mig med blicken när jag rörde mig över golvet, att de var knäpptysta för att uppmärksamma vartenda ord som jag yppade. Det var mycket njutningsfullt att se hur de smånickade instämmande med mina argument.
Jag fullkomligt badade i en hel sal av bekräftelse, i flera timmar, men det enda jag ville ha var en kort sekund av honom.
Jag fullkomligt badade i en hel sal av bekräftelse, i flera timmar, men det enda jag ville ha var en kort sekund av honom.
One with a tail
Att räcka ut en hand och vara rädd för att inte få kontakt måste vara bland de topp tio läskigaste saker man kan göra ever.
Varför känner jag mig inte modig?
Varför känner jag mig inte modig?
Morning has spoken
Jag vill ogärna bli knullad i röven innan klockan sju på morgonen. Nu vet man det.
7.10.08
Tråk och hennes moster
Jag har så tråkigt nu.
Nous sommes peu à penser trop, trop à penser peu.
-Sagan
Nous sommes peu à penser trop, trop à penser peu.
-Sagan
5.10.08
Be careful what you wish for
Bus släpper av mig utanför Skäggets lägenhet med sperma rinnande mellan mina lår. "Jaha, ha så jävla trevligt då" säger han. Jag svarar inte utan öppnar bara bildörren och kliver ut. Skulle han bara be mig att stanna och vara med honom istället skulle jag ju det. Om han bara kunde säga att han ville ha mig för sig själv. Eftersom han inte säger det måste jag anta att han inte vill det. Och det gör mig så besviken. Och när jag blir besviken blir jag ofta arg.
Jag vänder på mig och lutar mig in i bilen igen. "Hör aldrig av dig igen!" väser jag. "Ok" svarar han. Jag smäller igen bildörren och klampar ilsket iväg.
Nu har jag inte hört någonting sen i onsdags och jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till det.
Om jag ändå kunde träffa en olydig man. Suck.
Jag vänder på mig och lutar mig in i bilen igen. "Hör aldrig av dig igen!" väser jag. "Ok" svarar han. Jag smäller igen bildörren och klampar ilsket iväg.
Nu har jag inte hört någonting sen i onsdags och jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till det.
Om jag ändå kunde träffa en olydig man. Suck.
4.10.08
Två djur i en stålbur
Det är mycket du gjorde si och därför gjorde jag så. Han är anklagande och jag är förbannad. Skällsorden haglar. När vi till slut vänder oss mot varandra möter min iskalla besvikelse hans eldiga svartsjuka och efter en lång ångande kyss immar rutorna igen. Han tar datorn ur mitt knä och kastar den i baksätet. Han sliter upp min jacka och klämmer hårt på brösten. Han slickar mig på halsen. Vi gnyr ikapp. Jag knäpper upp mina byxor och drar ner dem, trosorna åker med av bara farten. Han knäpper upp sina jeans och tar fram sin vackra kuk. Den glänser. Jag dyker ner över den och tar den mellan mina läppar. Jag låter tungan glida längs med hela skaftet samtidigt som Bus lyfter från sätet för att möta min varma mun. Jag tar den långt ner i halsen.
Jag glider upp, låter nästan ollonet lämna hettan och sen suger jag hastigt i mig hela kuken igen. Jag känner med fingrarna hur pungen håller på att dra ihop sig. Bus har ena handen på ratten och den andra i mitt hår. Jag tittar upp och ber honom komma i min mun. Jag vill så gärna bara svälja ner det sista av hans stolthet och få det överstökat.
Men nej han vägrar. Han vet att jag ska till Skägget så han ska minsann knulla mig, spruta på mig, markera sitt revir. Jag sätter mig upp och krånglar av mig jackan. Han drar mig mot sig och lutar bak förarsätet. Jag gränslar honom men väntar med att sjunka ner över kuken tills han knäppt upp min blus. Han drar ner behån så att han kommer åt bröstvårtorna. Han suger girigt på den ena och sen på den andra.
Då sjunker jag sakta ner och vi båda njuter av den härligt penetrerande känslan av att vara återförenade igen.
Jag glider upp, låter nästan ollonet lämna hettan och sen suger jag hastigt i mig hela kuken igen. Jag känner med fingrarna hur pungen håller på att dra ihop sig. Bus har ena handen på ratten och den andra i mitt hår. Jag tittar upp och ber honom komma i min mun. Jag vill så gärna bara svälja ner det sista av hans stolthet och få det överstökat.
Men nej han vägrar. Han vet att jag ska till Skägget så han ska minsann knulla mig, spruta på mig, markera sitt revir. Jag sätter mig upp och krånglar av mig jackan. Han drar mig mot sig och lutar bak förarsätet. Jag gränslar honom men väntar med att sjunka ner över kuken tills han knäppt upp min blus. Han drar ner behån så att han kommer åt bröstvårtorna. Han suger girigt på den ena och sen på den andra.
Då sjunker jag sakta ner och vi båda njuter av den härligt penetrerande känslan av att vara återförenade igen.
Vad säger man?
Direkt efter vi lagt på plockar jag ihop och sätter på mig jackan. Jag vet att jag inte kommer komma tillbaka denna dag i alla fall, inte med Bus i görningen. Jag tar skyndsamma steg igenom korridoren med laptopen i famnen, hårt pressad mot brösten. Handledaren tittar ut från sitt kontor, "Och vart ska du då?" ropar han. Jag svarar genom att ytterligare öka mitt tempo. Det går ett sus genom skallen. Händer det här verkligen nu? Kommer han vara där ute? Min lilla hjärna var för upptagen med frågor av den här typen för att kunna ens börja tänka på vad jag skulle göra, vad jag skulle säga.
Jag slutar inte småspringa förrän jag är mitt på bakgatan där Bus brukade hämta mig. Tittar mig omkring med andan i halsen. Jag ser honom sitta där i sin svarta Volvo. Jag känner hjärtat bulta i bröstet och känner faktiskt pulsen dundra i fittan. Han flinar.
Vi åker under tystnad till utkanten av ett industriområde och parkerar. Båda tittar bara rakt fram ut i intet.
"Hur är det med dig?" frågar han. Hans oförståbara dialekt kittlar fortfarande mina örsnibbar. "Det är bra tack!" svarar jag. "Jag har saknat dig", fortsätter han utan att vända på huvudet.
I det ögonblicket är "Jag förstår det" det enda jag förmår mig att säga.
Jag slutar inte småspringa förrän jag är mitt på bakgatan där Bus brukade hämta mig. Tittar mig omkring med andan i halsen. Jag ser honom sitta där i sin svarta Volvo. Jag känner hjärtat bulta i bröstet och känner faktiskt pulsen dundra i fittan. Han flinar.
Vi åker under tystnad till utkanten av ett industriområde och parkerar. Båda tittar bara rakt fram ut i intet.
"Hur är det med dig?" frågar han. Hans oförståbara dialekt kittlar fortfarande mina örsnibbar. "Det är bra tack!" svarar jag. "Jag har saknat dig", fortsätter han utan att vända på huvudet.
I det ögonblicket är "Jag förstår det" det enda jag förmår mig att säga.
2.10.08
Oömma kläder
Skägget ringde på onsdagsförmiddagen för att bekräfta vår dejt. Han hade planerat och donat. Läckte att han hade köpt något jag verkligen gillar till middag. Jag log. Han är rar. Vi lägger på och jag ser fram emot att vara med någon som faktiskt lyssnar.
Jag äter lunch vid datorn på kontoret då jag har tidspress att hitta underlag för forskningsförslag. Måste ha blivit fel på min beställning då jag fått fetaost, kyckling och räkor i samma sallad. Det är en märklig kombination. Klickar runt bland artiklar med ena handen och försöker samtidigt föra gaffeln till munnen med den andra när det plötsligt ringer.
Dolt nummer. Konstigt. Jag svarar. Jag sätter nästan en räka i halsen. Det är Bus. Han säger att vi måste ses, att han hämtar mig om fem. Hjärtat stannar. Tvekar i vad som kändes som en evighet men som i själva verket nog var ungefär en sekund.
Jag äter lunch vid datorn på kontoret då jag har tidspress att hitta underlag för forskningsförslag. Måste ha blivit fel på min beställning då jag fått fetaost, kyckling och räkor i samma sallad. Det är en märklig kombination. Klickar runt bland artiklar med ena handen och försöker samtidigt föra gaffeln till munnen med den andra när det plötsligt ringer.
Dolt nummer. Konstigt. Jag svarar. Jag sätter nästan en räka i halsen. Det är Bus. Han säger att vi måste ses, att han hämtar mig om fem. Hjärtat stannar. Tvekar i vad som kändes som en evighet men som i själva verket nog var ungefär en sekund.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)