Oömma kläder

Skägget ringde på onsdagsförmiddagen för att bekräfta vår dejt. Han hade planerat och donat. Läckte att han hade köpt något jag verkligen gillar till middag. Jag log. Han är rar. Vi lägger på och jag ser fram emot att vara med någon som faktiskt lyssnar.

Jag äter lunch vid datorn på kontoret då jag har tidspress att hitta underlag för forskningsförslag. Måste ha blivit fel på min beställning då jag fått fetaost, kyckling och räkor i samma sallad. Det är en märklig kombination. Klickar runt bland artiklar med ena handen och försöker samtidigt föra gaffeln till munnen med den andra när det plötsligt ringer.

Dolt nummer. Konstigt. Jag svarar. Jag sätter nästan en räka i halsen. Det är Bus. Han säger att vi måste ses, att han hämtar mig om fem. Hjärtat stannar. Tvekar i vad som kändes som en evighet men som i själva verket nog var ungefär en sekund.