Jag darrar. Det är inte ok. Det är så inte ok. Något hände och nu blir ingenting detsamma. Jag borde ha varit tyst men jag kunde inte. Jag ville inte vara oärlig. Inte mot honom.
Jag var för kaxig. Trodde att läget var under kontroll. Jag trodde att jag kunde klara allt men jag försatte mig i en svår situation och klarade mig inte ur den. Nu har jag blåmärken och ingen axel som fångar upp tårarna. Det är så jävla sämst.
Många kanske tycker att om man går in i en bur med ett rovdjur så får man skylla sig själv. Jag vet inte vad jag tycker än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar