Det är mycket du gjorde si och därför gjorde jag så. Han är anklagande och jag är förbannad. Skällsorden haglar. När vi till slut vänder oss mot varandra möter min iskalla besvikelse hans eldiga svartsjuka och efter en lång ångande kyss immar rutorna igen. Han tar datorn ur mitt knä och kastar den i baksätet. Han sliter upp min jacka och klämmer hårt på brösten. Han slickar mig på halsen. Vi gnyr ikapp. Jag knäpper upp mina byxor och drar ner dem, trosorna åker med av bara farten. Han knäpper upp sina jeans och tar fram sin vackra kuk. Den glänser. Jag dyker ner över den och tar den mellan mina läppar. Jag låter tungan glida längs med hela skaftet samtidigt som Bus lyfter från sätet för att möta min varma mun. Jag tar den långt ner i halsen.
Jag glider upp, låter nästan ollonet lämna hettan och sen suger jag hastigt i mig hela kuken igen. Jag känner med fingrarna hur pungen håller på att dra ihop sig. Bus har ena handen på ratten och den andra i mitt hår. Jag tittar upp och ber honom komma i min mun. Jag vill så gärna bara svälja ner det sista av hans stolthet och få det överstökat.
Men nej han vägrar. Han vet att jag ska till Skägget så han ska minsann knulla mig, spruta på mig, markera sitt revir. Jag sätter mig upp och krånglar av mig jackan. Han drar mig mot sig och lutar bak förarsätet. Jag gränslar honom men väntar med att sjunka ner över kuken tills han knäppt upp min blus. Han drar ner behån så att han kommer åt bröstvårtorna. Han suger girigt på den ena och sen på den andra.
Då sjunker jag sakta ner och vi båda njuter av den härligt penetrerande känslan av att vara återförenade igen.
4 kommentarer:
Så jävla upphetsande!
Du får börja ha varningstext i början av sådana här berättelser gumman, sånt här stånd på jobbet är inte ok.
Ojdå. Det menar du.
Haha. Det beror väl på vart man jobbar.
Ler åt dig. Ja, herre gud. Det finns en viss sorts åtrå och passion som faktiskt kan göra en galen. Jag har precis hittat honom...mannen med stort H (!) Det är precis som du beskirver...skrattar...vad ska man göra?? Det går ju inte att stå emot....
Skicka en kommentar