Hemma är bäst

Efter en kortare analys har jag kommit fram till att min frånvaro till största del beror på ångest över att behöva träffa de som väntas vara på plats. Det har varit så skönt att låtsas att Professorn och gänget inte finns. Det måste dock bli ett slut på all denna förnekelse. Har även tack vare en hakfinne modell större insett att ältandet av fragment av fornstora dagar inte är bra för hyn. Nej hörrni, imorgon vaknar jag med en helt annan inställning och riktar in mig på nya djärva mål. Som att ta mig hela vägen till jobbet.