Raringen var stilig och redo att diskutera världspolitik. Jag bjöd på ett par hemsnickrade, intrikat utarbetade konspirationsteorier. Han insåg snabbt att jag inte menade allvar och hakade på. Det tycker jag om. Det var kul att se att han kunde göra utsvävningar.
Jag ångade som sagt sex och han var nog inte direkt van vid min öppna nivå av sexuell utstrålning. När jag väl slog på suget, kunde han inte i början riktigt möta min blick. Sakta men säkert, förmodligen lite i takt med vinkonsumtionen, började han dock kunna hålla sig kvar i mina ögon allt längre.
Vi tog en promenad efter middagen och stannade upp vid en stenmur av något slag. Där hånglade vi. Och hånglade. Och hånglade lite till.
Kvällen var mycket trevlig men jag såg till att komma hem (allena) innan (s)pöktimmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar