1.1.09

Det man inte ser

Rika Flickan hade varit god mot mig och ringat in mig med stiliga karlar. Hade som min alldeles egna kukbuffé där vid middagsbordet. De var alla fina pojkar från fina familjer som hade vuxit upp tillsammans. De hade en kvick och ovanligt skön skärgång. Alltid trevligt med lite rapphet till maten. Jag var då inte sen med att ge mig in i leken. Fällde min beskärda del av dräpande kommentarer och kände att livet lekte årets sista kväll.

Men när vi begav oss upp mot taket för att se fyrverkierna kom saknaden smygandes. Insåg att snart var klockan tolv och den enda som jag verkligen ville kyssa var långt bort. Tittade ut över stan och tänkte att det är väl klart att det kan vara skönt att börja ett färskt år med en tår. Ögonen vägrade dock bli fuktiga, stämningen och jag var väl för höga. Klockan slog och bordsherren svepte upp mig i sin famn. Jag blundade hårt när våra tungor dansade in det nya året.

Inga kommentarer: