Räven kom in till kontoret idag. "Vad trötta ögon du har Rödluvan", säger han och lämnar över en stor bunt med papper. Jag ids inte svara utan nickar bara. Han sätter sig brevid mig och tittar på när jag skriver. Där sitter vi tysta i säkert tre, fyra minuter. Jag känner hur hans ögon sveper över min hals, en hals som han kysst och slickat på många gånger nu. Plötsligt reser han sig, går ut och smäller igen dörren efter sig.
Som om det inte räcker med Bus utspel, nu har alltså Räven gått och blivit helt labil också. Ska nog ut och kolla till månen nu, skulle vara skönt att kunna skylla på en himlakropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar