Handduk tack

Känns som att jag är med i en wet t-shirt tävling, fast istället för att vara dränkt i vatten, har jag duschats duktigt med rinnande nyfikenhet. Bröstvårtorna är styva och syns tydligt genom det vita bomullstyget. Det är svårt att inte stirra på mina två små farthinder eftersom de fullkomligt skriker efter uppmärksamhet. Men publikens jubel räcker inte för de där rackarna, nej nej, de behöver sugas ömt, slickas ivrigt och rullas mellan fascinerade fingrar. Stapplar över scenen i gräsligt fula plåtåpumps. Man kan se hur hela första raden hypnotiseras av bröstens skumpande.

Varför är folk så oklara? Så hala? Så uppblåsbara?

Svar skickas till lustochfagring@gmail.com. Bland korrekta svar lottas ut en ficksmält Nogger.